Advokaten 1
•REPORTAGE• förberedelser för både försvararen oc
h målsägandebiträdet. Den dömde levde under ordnade förhållanden med 30 000 kronor i månadslön och hade underhållsskyldighet för två barn. Tingsrätten beslöt att den tilltalade skulle betala tillbaka hela kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet – totalt 70 000 kronor. – Personen som blev återbetalningsskyldig hade absolut inte några möjligheter att betala det stora beloppet med sin inkomst, med hyra och underhållsskyldighet i förhållande till något barn. Det var bara dagsböter 14 000 kronor som var påföljden, och så fick han betala rättegångskostnader på 70 000 kronor. Efter domen fick den dömde ett brev från Rättshjälpsmyndigheten med krav på betalning. Det finns inte någon möjlighet att få en avbetalningsplan, utan allt måste betalas direkt. Om den tilltalade inte lyckas betala lämnas kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. – Det går inte att få anstånd, utan kravet lämnas direkt till kronofogden. Det blir en tillgångsutredning, och så konstaterar kronofogden att det saknas utmätningsbara tillgångar. Då kan det bli löneutmätning, som man ska ha med sig under väldigt lång tid: 70 000 kronor från en person som tjänar 21 000 kronor, om det ens finns ett utrymme för utmätning – eller så kommer personen på obestånd. Det blir otroligt allvarliga konsekvenser. I ett stort ekobrottmål kanske man har en klient som får ett halvårs fängelse, och så kan rättegångskostnaderna vara uppemot 350 000 kronor, säger Camilla Wikland. Camilla Wikland menar att återbetalningsskyldigheten nästan kan uppfattas som ett straff i sig, när proportionerna mellan straff och rättegångskostnad är sådana. – Det är rimligt att man återbetalar, det ifrågasätter jag inte. Det är bara hur mycket det blir. Jag undrar faktiskt om man kunde få frågan prövad om det kan ses som någon form av dubbel bestraffning. Camilla Wiklund efterlyser ändringar av regelverket. – Det borde finnas ett tak för återbetalningsskyldigheten i förhållande till inkomsten, och en möjlighet till avbetalning, säger hon. l • PROMEMORIAN SKÄRPT ÅTERBETALNINGSSKYLDIGHET I BROTTMÅL • Justitiedepartementets promemoria, som presenterades i januari i år, föreslår att reglerna om återbetalningsskyldighet i brottmål skärps. Förslagen innebär följande: l Den dömde ska kunna bli återbetalningsskyldig med ett belopp som är dubbelt så stort som vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Enligt den nuvarande lagstiftningen kan den dömde bli återbetalningsskyldig med ett belopp som är lika stort som rättshjälpsavgiften. l Möjligheten att sätta ned återbetalningsbeloppet ska begränsas genom ett krav på särskilda skäl. l Om den dömdes överklagande till en högre rätt förfaller på grund av att han eller hon uteblir från ett sammanträde ska återbetalningsskyldigheten omfatta hela kostnaden där, utan någon begränsning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Svar från Malmö tingsrätt om återbetalningsskyldigheten Lennart Strinäs är chefsrådman vid Malmö tingsrätt och chef för tingsrättens brottmålsavdelning. 19 Har du upplevt att domstolspraxis i fråga om återbetalningsskyldighet i brottmål har förändrats de senaste åren? – Nej, jag har inte noterat någon sådan förändring. Jag har även talat med flera domarkollegor på tingsrätten, och de är av samma uppfattning. Tror du att du, eller andra domare, kan ha tagit intryck av innehållet i Biträdeskostnadsutredningens betänkande? – Nej, jag tror inte att man ska överskatta betydelsen av vad som har skrivits i ett betänkande från 2014. Och därmed kan jag inte heller se något som helst skäl till varför domstolspraxis plötsligt och samlat skulle ha ändrats. Flera brottmålsadvokater upplever att olika domare i Malmö tingsrätt dömer olika i återbetalningsfrågan i mål med annars likartade förutsättningar. Är det ett problem? – Jag har svårt att tro att det förhåller sig på det viset. Men om det – rent hypotetiskt – skulle vara så, behöver vi ta upp frågan till diskussion. Utgångspunkten är självklart att likartade fall i möjligaste mån ska behandlas lika. l domstolarna Genomgående anfördes att reglerna tilllämpades generöst och att vissa domstolar jämkade skyldigheten till noll kronor eller lämpligt belopp, trots att det fanns förutsättningar att ålägga återbetalningsskyldighet. Utredningen skriver: ”Det är sannolikt så att det, även inom befintligt regelverk, finns utrymme för att ålägga återbetalningsskyldighet i större utsträckning än vad som är fallet för närvarande.” – Det är en vink om att ”ni gör fel” – den redan befintliga lagstiftningen medger att man ålägger betalningsskyldighet i större utsträckning. Utredningen skriver också: ”… en skärpning av tillämpningen hos domstolar bör ske.” Det uttalandet är oberoende av de förslag som utredningen sedan lägger fram, säger Eric Bylander. Enligt Eric Bylander, professor i processrätt, finns det inte något tillförlitligt underlag som visar att domstolarna redan har skärpt återbetalningsskyldigheten. Eric Bylander tänker sig att uttalandena i betänkandet kan ha fått utslag i domstolarnas tillämpning utan att de har lett till lagändring. ADVOKATEN #2 2023 – Det kan ha gett ringar på vattnet, att domstolarna har tagit del av det som sägs och följt tanken att de inte tillämpar systemet som de borde. l FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT, JOAKIM SVENSSON