Advokaten 1
•FOKUS• ” stiftningsprocessen. Med en minimal adm
inistration – en person som sköter expediering av beslut, webbplats Regeringen och riksdagen tar en viss risk om de väljer att bortse från Lagrådets kritik. eric m. runesson 24 örslag om att ge ensamkommande en andra chans sågas”. ”Lagrådet sågar regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar”. ”Lagrådet sågar förslag om sekretess för elstöd”. Så kan det låta numera i svenska medier när Lagrådets yttranden behandlas. Formuleringarna ger en bild av ett närmast aktivistiskt lagråd, som gång på gång sticker ut hakan och protesterar mot politiska förslag. Men det är inte bara Lagrådet som i tidningar och TV presenteras som stridbart och konfliktbenäget. Regeringen och riksdagen framställs på motsvarande sätt ofta som ångvältar, som ”kör över” Lagrådet. Formuleringen återkom till exempel i samband med frågan om sekretess för elstöd, liksom i samband med remissen Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall, allmänt kallad Cementalagen. Samtidigt finns inga direkta belägg vare sig för att Lagrådet blivit mer kritiskt eller för att regeringen oftare skulle strunta i experternas normkontroll. Den lilla myndigheten diskuteras visserligen då och då i fora som Svensk Juristtidning och statsvetenskapliga uppsatser, men är annars, trots sin betydelse i den svenska lagstiftningsprocessen, ändå rätt okänd och ganska lite utforskad. Kanske håller det på att ändras. I dag märks ett växande medialt fokus på Lagrådet, men också ett politiskt intresse. Under tiden i opposition motionerade Moderaterna till exempel i riksdagen om att Lagrådets ställning borde stärkas på ett eller annat sätt. Helt nyligen krävde också organisationen Svenskt Näringsliv detsamma. Även Advokatsamfundet har i sitt rättsstatliga program presenterat liknande tankar (se faktaruta på s. 26). Bakom rubrikerna och de politiska kraven arbetar Lagrådet samtidigt vidare, mestadels i tysthet. Av de totalt omkring 160 remisser som Lagrådet yttrade sig över under 2022 var det mycket få som uppmärksammades i medierna. Likafullt lämnade Lagrådet i en mycket stor del av sina yttranden synpunkter och påpekanden som allt som oftast fick genomslag i lagstiftningen. Agerar som kompetent läsare Lagrådet är alltså lite av en doldis i den svenska lagoch annat praktiskt– yttrar sig de erfarna domarna i Lagrådet normalt över mellan ett hundra och två hundra remisser om året. Enligt lagen om Lagrådet ska Regeringskansliet ställa sina föredragande till Lagrådets förfogande för exempelvis rättsutredningar, men det behövs sällan. Mari Andersson, tidigare justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, och Eric M. Runesson, justitieråd i Högsta domstolen, är två av Lagrådets medlemmar. De sitter i varsin avdelning, och arbetar normalt inte tillsammans, men sammanstrålar för en intervju i Lagrådets lokaler på sjätte våningen i Kammarrättens hus på Riddarholmen. Mari Andersson, som suttit längst av de båda, konstaterar att Lagrådet när intervjun görs i början av februari 2023 fortfarande märker en viss stiltje efter valet. Det kommer helt enkelt betydligt färre lagrådsremisser att granska än under den förra regeringens sista år, även om förslagen nu börjat strömma in igen. Rytmen, med få förslag direkt efter ett val, och rekordmånga i slutet av en mandatperiod, är bekant. De båda justitieråden beskriver en helt annan verklighet än den konfliktfyllda bild som medierna levererar. I stället återkommer ordet samarbete flera gånger. Rent praktiskt får Lagrådets avdelningar sina respektive ärenden föredragna av tjänstemän från det ansvariga departementet eller de ansvariga departementen. Lagtexten och författningskommentaren diskuteras, och justitieråden i Lagrådet föreslår förändringar. Departementet kan sedan ta till sig synpunkterna och göra anpassningar. Är det fråga om mindre justeringar, till exempel ordval eller styckeindelningar, väljer Lagrådet ofta att inte ta upp det i sitt yttrande. Det är alltså långt ifrån alla synpunkter från Lagrådet som syns i de slutgiltiga • VAD? • Lagrådet är en självklar och ofta nämnd del av den svenska rättsstaten, men samtidigt en ganska okänd institution. När Lagrådets ställning nu diskuteras allt oftare ville vi presentera själva institutionen och fördjupa kunskapen om den. • HUR? • Advokaten mötte två av Lagrådets ledamöter för en intervju. Även en professor i komparativ konstitutionell rätt samt ordföranden och en av experterna i 2020 års grundlagskommitté har intervjuats. yttrandena. – Det är ett väldigt nära samarbete med föredragande. Vi ber dem ofta att de ska titta vidare på något eller föreslår en viss skrivning eller att de ska prata med ”språkisarna”, säger Mari Andersson. Även Eric M. Runesson betonar det gemensamma ansvaret, som ytterst handlar om att kvalitetssäkra lagstiftningen. – Vi försöker agera som en kompetent läsare för att hjälpa till, säger han. Mari Andersson har under sin domarutbildning själv arbetat i Regeringskansliet, bland annat på Finansdepartementet, och agerat föredragande inför Lagrådet. Det var en spännande uppgift. – Visst tänkte jag ”vad ska de slå ner på?”. Men det var också kul att möta människor som verkligen engagerade sig i hur det skulle stå, för att produkten skulle bli så bra som möjligt. Min känsla redan som föredragande var att man fick väldigt mycket tillbaka från Lagrådet, säger hon. Eric M. Runesson har med sin advokatbakgrund inte några motsvarande erfarenheter. Ändå tycker han att det har varit ganska lätt att komma in i rollen som granskare av lagarna. ADVOKATEN #2 2023