Advokaten 1
•FOKUS• Avstyrker sällan Beskrivningen av lagstif
tningsarbetet och Lagrådets roll känns ganska långt ifrån de braskande rubrikerna. Här samarbetar departementstjänstemän och höga jurister för att på bästa och tydligast möjliga sätt skapa lagar som stämmer överens med folkviljan, utan att tumma på rättsstatens krav. Mycket av Lagrådets kritik och förslag till förbättringar fångas upp i lagstiftningsprocessen. Samtidigt händer det förstås att Lagrådet ibland anser att ett förslag inte bör läggas till grund för lagstiftning, men att regering och riksdag ändå väljer att gå vidare. På senare tid har det hänt med förslaget om sekretess för elstöd (där regeringen kom med en proposition i januari), Cementalagen och tidigare den så kallade gymnasielagen. Så blir Lagrådet överkört? – Jag känner mig i vart fall inte överkörd, fastslår Mari Andersson, som tillägger att Lagrådet faktiskt sällan avstyrker förslag, även om medierna gärna framställer det så. Cementaremissen är ett exempel, där Mari var med och yttrade sig. – Alla medier beskrev det som att vi avstyrkte. I själva verket skrev vi att vi inte tillstyrkte. För mig innebar det en liten skillnad, säger hon (se faktaruta om Cementalagen på s. 26). Att regeringen trots Lagrådets synpunkter valde att gå vidare med lagen kom inte som någon överraskning för Mari Andersson, som beskriver regeringen som pressad från flera håll här. I andra fall, där det skrivits om överkörningar, har medierna helt missat att regeringen faktiskt gått Lagrådet till mötes, påpekar Mari. Hon berättar om en lagrådsremiss om införandet av ett nytt brott, hedersförtryck. I remissen hade ett rekvisit i det bakomliggande utredningsförslaget – ägnat att allvarligt skada självkänslan – strukits. Lagrådet avstyrkte förslaget om införande av brottet som det var utarbetat i lagrådsremissen och uttalade att det är nödvändigt med en avgränsande brottsförutsättning. I propositionen lade regeringen tillbaka det av utredningen föreslagna rekvisitet. Inte heller Eric M. Runesson känner sig överkörd. Då var han ändå med och skrev yttrandet om sekretess för • LAGRÅDETS UPPGIFTER • SÅ ARBETAR LAGRÅDET • Lagrådet är uppdelat i avdelningar. När detta skrivs finns två avdelningar, men vid behov kan antalet ökas upp till fem avdelningar, med vardera tre ledamöter. På torsdagarna efter regeringssammanträdet får Lagrådet de remisser som ska granskas. Dessa fördelas på avdelningarna, och på de enskilda ledamöterna, som läser in sig på området. Remisserna föredras av tjänstemän från ansvarigt departement (det kan också vara flera departement inkopplade på en remiss). Detta görs normalt på tisdagar, onsdagar och torsdagar, men när arbetsbördan är stor kan fler dagar behövas. Vid genomgången tittar också Lagrådet på de remissvar som kommit in. Fokus ligger på lagtext och författningskommentar, som läses högt och diskuteras. De föredragande deltar och får därmed en bild av vilka frågetecken som kan finnas. Arbetet resulterar i ett utkast till yttrande som går till ansvarigt departement. Olika avdelningar arbetar lite olika, men typiskt sett får departementet mycket information på förhand om vilka problem Lagrådet ser med förslaget och vad som kan förbättras. Många gånger tar departementet till sig synpunkter och för in dem i förslaget. Om det endast är fråga om mindre justeringar, kommer därmed de problem som rättas till inte fram i det slutgiltiga yttrandet. Men är det viktigare frågor som innebär materiella förändringar av förslagen, tas de alltid med i Lagrådets yttranden. Slutresultatet blir ett lagrådsyttrande, som används i den fortsatta beredningen av lagförslaget. Mari Andersson. elstöd i december förra året. Lagrådet skrev där att det avstyrkte förslaget på grund av ofullständig beredning, men också på grund av att regeringen inte fört fram ”tillräckligt tungt vägande skäl för att sekretess ska gälla hos Försäkringskassan avseende enskilds personliga förhållanden i ärende om stöd till elanvändare”. Eric säger att formuleringarna kanske kan ha någon betydelse om domstolarna skulle välja att göra en lagprövning. – Regeringen och riksdagen tar en viss risk om de väljer att bortse från Lagrådets kritik, konstaterar han, och fortsätter: – Vi har sagt vårt och lämnat ärendet bakom oss. Då är det en baby som domstolarna får ta hand om, säger Eric, som lämnar åt andra att debattera när yttrandet väl är lämnat. Eric M. Runesson. • Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och över förslag till lagar som berör enskilda människors frioch rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan avstå från att höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter. Lagrådets ska enligt regeringsformen granska: l hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, l hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, l hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, l om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften, l vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Är en politisk fråga De uppmärksammade så kallade överkörningarna av Lagrådet har fått debattörer och aktörer inom rättssamhället att kräva ökade befogenheter och stärkt ställning för Lagrådet. Den senaste i raden är organisationen Svenskt Näringsliv, som genomfört en studie av Lagrådets yttranden under perioden 2006–2022. Svenskt Näringsliv konstaterar att Lagrådet ofta har kritiska synpunkter på lagförslag och att regeringen ibland väljer att bortse från dessa (läs mer på s. 32). Utifrån resultatet förespråkar Svenskt Näringsliv bland annat att Lagrådet ska ges möjlighet att kräva att lagförslag återremitteras till regeringen. Regeringen skulle då vara bunden av att låta Lagrådet yttra sig över det reviderade förslaget. Mari Andersson och Eric M. Runesson är skeptiska till idén, som skulle kräva bedömningar av en helt annan karaktär än de som Lagrådet i dag gör. För hur mycket kritik behövs egentligen för att ett förslag skulle skickas tillbaka? Mari tror inte att Lagrådet skulle vara särskilt piggt på att återremittera förslag. – Det där tycker jag är politiska bedömningar som får göras. Och om vi inte föreslår återremiss, blir det då bara ADVOKATEN #2 2023 › 25