Advokaten 1
•FOKUS• › • OM LAGRÅDET I ADVOKATSAMFUNDETS RÄTTS
STATLIGA PROGRAM • ”Lagrådets roll och ställning bör stärkas såtillvida att i de fall regeringen frångår Lagrådets synpunkter, bör det åligga regeringen att tydligt redovisa de rättsliga överväganden som gjorts och som motiverar att Lagrådets synpunkter frångås. Lagstiftningsärendet bör i sådana fall återremitteras till Lagrådet för yttrande över de av regeringen anförda skälen. Regeringen bör även motivera varför det i förekommande fall inte anses nödvändigt överhuvudtaget att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagstiftningsärende. ” 26 att tuta och köra? frågar Mari Andersson retoriskt, och fortsätter: – Folk får ju låta bli att rösta på politikerna om de beter sig illa, och struntar i våra grundlagar. – Jag tror att det är ett stort steg från den roll som Lagrådet har nu. Om vi ska sitta och besluta bindande om en återremiss, då kan vi plötsligt bli en del av problemet och inte längre den granskande instans vi ska vara, säger Eric M. Runesson. Och visst kan Lagrådet få en annan roll, menar Eric M. Runesson. Hans poäng är dock att det är en politisk fråga. – Jag tycker inte att det ankommer på mig att ha någon synpunkt. Där är min mening inte mera värd än någon annan medborgares, säger han. Svaren förvånar inte. Eric M. Runesson och Mari Andersson är klassiska svenska ämbetsmän och domare, och håller som sådana hårt på gränsen mellan sin egen roll i Lagrådet och politiska frågor, som de om hur normkontrollen ska utformas. Det hindrar inte att de, utifrån sin position, då och då har riktat hård kritik mot hur regeringen bedriver sitt lagstiftningsarbete. Som när Mari Andersson i september i fjol tillsammans med sina två kolleger varnade för farorna i att ”gång efter annan höja straffskalorna för olika brott och motivera åtgärden i det enskilda fallet”. Konsekvensen blir, enligt Lagrådets yttrande ”i praktiken att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras ut på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, och därmed inte heller på spörsmålet om var den allmänna repressionsnivån ska ligga”. Efterlyser helhetsgrepp Och straffrätten är inte det enda området där Lagrådet uppmanat regeringen att ta ett helhetsgrepp för att sä• CEMENTALAGEN Lagrådet, i form av Martin Borgeke, Mari Andersson och Petter Asp, yttrade sig i september 2021 över lagrådsremissen Regeringsprövning av kalkstens täkter i undantagsfall. Lagrådet konstaterade i sitt yttrande att ”beredningskravet enligt 7 kap. 2 § regeringsformen inte är uppfyllt” och att lagrådsremissen redan av detta skäl inte kunde ligga till grund för lagstiftning. Lagrådet prövade trots det förslaget, och undersökte bland annat om förslaget uppfyllde kravet på att lagar ska vara generellt utformade. Slutsatsen blev att lagtexten som sådan i och för sig var generellt utformad. Men Lagrådet konstaterade också att lagen dels skulle vara i bruk en mycket kort tid som helt var anpassad efter behoven i det enskilda fallet, dels hade rekvisit formulerade på ett sådant sätt att kapitlet bara kunde tillämpas i just fallet med Cementa. Dessutom framstod lagen som en åtgärd vidtagen för att korrigera utfallet av den konkreta tillståndsprocess som bedrivits i domstol. Slutsatsen blev därför att: ”Sammantaget anser Lagrådet att övervägande skäl talar för att förslagen i lagrådsremissen strider mot generalitetskravet. Folk får ju låta bli att rösta på politikerna om de beter sig illa, och struntar i våra grundlagar. mari andersson kerställa att lagstiftningen blir proportionerlig och konsekvent. De allt mer använda sanktionsavgifterna har uppmärksammats av Lagrådet på ett liknande sätt, berättar Eric M. Runesson. – I stället för kriminalisering inför man ett system med sanktionsavgifter. Det finns många goda skäl för det. Men det finns ingen övergripande lag för sanktionsavgifter, konstaterar han. Eric jämför med lagen om viten, som är övergripande. Bristen på en sådan lag för sanktionsavgifter gör att lagstiftaren i varje lag som innehåller sanktionsavgifter i stället måste hantera de följdfrågor som kommer upp i förarbetena för lagen. Risken är stor att det blir skillnader mellan olika lagar. En annan återkommande kritik från Lagrådet på senaADVOKATEN #2 2023 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON