Advokaten 1
•FOKUS• • LAGRÅDETS YTTRANDE OM SKÄRPTA STRAFF FÖ
R BROTT I KRIMINELLA NÄTVERK • Lagrådet yttrade sig i september 2022 över lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. I yttrandet framförde Lagrådet (Martin Borgeke, Mari Andersson och Petter Asp) principiella synpunkter på tillvägagångssättet med successiva straffskärpningar för enskilda brott. Lagrådet skriver bland annat att ”tillvägagångssättet att gång efter annan höja straffskalorna för olika brott och motivera åtgärden i det enskilda fallet” i praktiken innebär ”att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras ut på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, och därmed inte heller på spörsmålet om var den allmänna repressionsnivån ska ligga. I stället kommer graden av straffrättslig repression att växa fram genom successiva och i vissa fall återkommande straffhöjningar avseende enskilda brott”. mentafallet ingick bara ett fåtal instanser som kunde förväntas ha synpunkter på de komplicerade rättsliga frågorna i förslagen. Ytterst handlar remissbehandlingen förutom kvalire år har varit att regeringen haft för bråttom, och att beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen inte uppfyllts på grund av en allt för kort remisstid. Det konstaterades bland annat i yttrandet över den så kallade Cementalagen. Och remissvaren är viktiga i Lagrådets arbete, konstaterar Mari Andersson och Eric M. Runesson. – Vi har ju också ganska kort tid på oss och då är det bra att se om remissinstanserna har haft synpunkter som vi kan fånga upp. Vi har i flera yttranden med för kort tid skrivit att man inte kan ersätta remissinstanserna med våra yttranden, för vi har hjälp av remissinstanserna, säger Mari. Hon tillägger att det också är viktigt att remisserna går till tillräckligt många och framförallt rätt remissinstanser. Så är det för det mesta, men i bland annat CeI Lagrådet sitter domare från HD och HFD. Även andra lagfarna personer, som nyligen avgångna justitieråd, kan förordnas att ingå i Lagrådet. Ledamöterna förordnas för ett år, eller kortare tid om regeringen beslutat om fler än två avdelningar. tet också om demokratisk förankring, påpekar Mari Andersson. – Sverige är sedan länge organisationsbaserat. Det är som organisation som man blir hörd. Då är det sällan så bråttom med lagar att man ska kortsluta i den fasen, fastslår hon. Förutom det höga tempot anser ändå både Mari Andersson och Eric M. Runesson att kvaliteten på de lagförslag som kommer till dem generellt är rätt hög. EUrätten kan dock ställa till det, anser Eric. Det handlar om EUrätts akter med otympliga uttryckssätt i den engelska och franska versionen som sedan ska översättas till svenska. – När det blir en översättning så passar den inte alltid i den svenska språkdräkten. Då får man problem. Då kan man diskutera översättningens status som rättskälla, att den får en egen tyngd. Och så var det ju inte riktigt tänkt. Det kan föranleda direkta kvalitetsbrister, säger han. Mari delar Erics analys. – Ett vanligt svar från departementet när vi tar upp detta är att de vill hålla sig så nära direktivtexten som möjligt, för att det ytterst kanske är EUdomstolen som ska döma av det hela, säger hon. l Lagrådets granskningar och rättstillämpning är kommunicerande kärl – vänd! • De står därmed i strid med regeringsformen också i sakligt hänseende.” Lagrådet pekade också på risken för att lagstiftaren genom att skapa en lag för att ändra domstolsbeslut riskerade att skada ”tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagrådet sade sig därför inte kunna tillstyrka förslagen i remissen. Regeringen valde att, trots kritiken, lägga fram en proposition baserad på lagrådsremissen. Förslagen diskuterades i miljö- och jordbruksutskottet, som tog upp Lagrådets kritik. Representanterna i utskottet ansåg dock att den korta beredningstiden var motiverad med anledning av den brådskande situationen. Till skillnad från Lagrådet ansåg också utskottet att lagen var generellt utformad. ”Mot bakgrund av de allvarliga samhällskonsekvenser som kan uppstå till följd av cementbrist och av de skäl i övrigt som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag” skrev utskottet. Förslaget antogs sedan av en enhällig riksdag. Betänkande 2021/22:MJU7 › ADVOKATEN #2 2023 27