Advokaten 1
•FOKUS• för lagstiftning. Den vanligaste grunden
för avgörande kritik är bristande beredning av förslaget. Svenskt Näringsliv har i rapporten också studerat i vilken mån regeringen tar till sig Lagrådets kritik. Här har dock bara ett mindre antal yttranden undersökts, inriktade på näringslivet. Enligt rapporten tar regeringen och riksdagen i de allra flesta fall hänsyn till kritiken och ändrar. I några fall valde regeringen till och med att dra tillbaka förslag efter Lagrådets granskning. I fem av de 33 granskade ärendena röstades dock förslag igenom av riksdagen, trots avgörande kritik från Lagrådet. Granskningen avslutas med tre förslag ämnade att ”stärka kvaliteten i lagstiftningen”: 1. Låt Lagrådet granska fler lagförslag, genom att skärpa regeringsformen 8 kap. 21 § så att regeringens möjligheter att undanta lagstiftning från Lagrådets granskning begränsas. 2. Tillväxtverkets regelråd, som granskar författningsförslag ur ett näringslivsperspektiv, bör involveras mer i lagstiftningsarbetet. 3. Stärk Lagrådets mandat, så att Lagrådet ges möjlighet att förorda återremiss till regeringen. Regeringen bör i dessa fall vara bunden att låta Lagrådet yttra sig över det reviderade förslaget. l Lagrådet – motvikt eller rundningsmärke? En granskning av Lagrådets yttranden 2006–2022. Svenskt Näringsliv, januari 2023. 33 skyddet för rättsstaten tiken lösa problem, inte domstolarna. När politiken inte sköter sitt arbete så kan domstolarna gå in. Den politiska kulturen har också satt spår i våra grundlagar. Att beredningskravet exempelvis är så vagt formulerat i regeringsformen speglar att regeringens och riksdagens arbetsformer primärt ansetts vara en intern och politisk fråga, konstaterar Anna Jonsson Cornell. Respekten mellan domstolar och politik har dessutom varit, och är, mestadels ömsesidig. – Lagstiftaren eller regeringen är som huvudregel inte inne och uttalar sig om enskilda domar. Nu har vi nyligen sett ett undantag, säger hon, med hänvisning till justitieutskottets ordförande Richard Jomshofs omdiskuterade uttalande om en icke lagakraftvunnen dom i mellandagarna. Domstolarnas respekt för folkviljan, i form av riksdagen, kan anas i två rättsfall under de senaste åren. Det första var när Högsta domstolen 2018 inte ansåg att regeringen agerat i strid med beredningskravet när vapenlagen skärptes (se faktaruta på s. 31). På motsvarande sätt ansåg Högsta förvaltningsdomstolen i rättsprövningen av Cementalagen år 2022 att regeringens beslut om undantag från krav på miljöbedömning och Cementas tillfälliga tillstånd inte bröt mot någon rättsregel (se faktaruta s. 26). Anna Jonsson Cornell är inte överraskad av domstolarnas slutsatser. – Argumentet från domstolarna är att de har beaktat hur den interna handläggningen och beredningen gått till i utskotten, och sedan hur riksdagen har hanterat materialet efter kritiken, säger hon. Här har det varit väsentligt att utskotten i bägge fallen ADVOKATEN #2 2023 Grundbulten och det som anses upprätthålla kvaliteten i den svenska lagstiftningsprocessen är beredningsförfarandet. anna jonsson cornell behandlat Lagrådets kritik. Lagförslagen har sedan överlämnats till riksdagen, som beslutat, med mycket stor majoritet i vapenlagsfrågan, och enhälligt i Cementamålet. – I en sådan situation kommer inte domstolarna att gå emot, av bland annat respekt för folksuveränitetsprincipen som är grundlagsfäst, så länge det inte föreligger starka skäl av rättsstatlig karaktär. Där visar också forskning att när det gäller riksdagens interna arbete, att det området är domstolarna extremt obenägna att vara inne och peta i. Det är lagstiftarens prerogativ, säger Anna Jonsson Cornell. Bekräftar praxis Sammantaget anser Anna Jonsson Cornell att mycket talar för att Lagrådet redan har fått en starkare ställning i lagstiftningsprocessen. Det märks bland annat på att de högsta domstolarna vid flera tillfällen tagit upp och diskuterat Lagrådets yttrande, som med ändringen av vapenlagen och i Cementamålet. Ett annat tillfälle när Lagrådets yttrande verkligen fått genomslag är i frågan om kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer. Lagrådet konstaterade att det förslag som lades fram 2019 stred mot regeringsformens föreningsfrihet. Dåvarande justitieministern Morgan Johansson valde då att ta tillbaka hela frågan och tillsätta en ny utredning, med uppgiften att utreda frågan utifrån grundlagens skydd för föreningsfriheten. Behöver då Lagrådets ställning stärkas ytterligare? Anna Jonsson Cornell svarar ja, särskilt vad gäller Lagrådets yttranden kopplade till grundlagsfrågor, men kan inte exakt säga hur det ska göras. ›