Kollega Just nu
Kollega Aktuellt
Kollega Arbetsrätt
Kollega Lön & villkor
Kollega Kollega spanar
POLISEN VARNAR FÖR KONTORSKNARKANDET Det som tidi
gare hanterades i mörka källarlokaler har, enligt narkotikapolisen, hittat in till vår mest vardagliga arena: arbetsplatsen. text LINA BJÖRK D et kan vara en familjefar, en tjänsteman, en chef eller nyanställd. Lennart Karlsson har jobbat som narkotikapolis i 25 år och har aldrig sett en typisk missbrukare. De finns i varje samhällsskikt, ålder och bransch. Däremot har saker hänt i samhället som påverkat användningen: Tillgången på narkotika har ökat och attityden till att använda droger har blivit mer liberal. – Tillgången har gjort att fler unga vuxna stöter på droger i dag än tidigare. De som säljer och använder har också letat sig fram på nya vägar, bland annat arbetsplatser, säger han. Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler arbetar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser. Numera innehåller ungefär var 20:e urinprov, som arbetsgivare beställt, något spår av narkotikaklassade substanser. Droganvändningen på jobbet har inneburit en till böter, då brottet ses som ringa. Ett ringa narkotikabrott innebär som lägst böter eller fängelse i upp till sex månader. Ett grovt narkotikabrott eller smuggling kan leda till fängelse i upp till tio år. ny verklighet för arbetsgivare. Förra hösten uppmärksammades nätmäklaren Avanza Bank för att anställda använt droger på arbetsplatsen. Knarkhundar genomsökte lokalen och drogtester genomfördes på alla medarbetare. Man startade rehabiliteringsplaner för dem som fastnat i testerna och Avanzas vd samlade till stormöte med andra nätmäklare för att få en bild av hur problemet ser ut i branschen. Ett föredömligt och ganska ovanligt agerande, anser Lennart Karlsson. – Min erfarenhet är att om det handlar om missbruk som alkohol så är arbetsgivare bra på rehabilitering, men när det gäller droger så är det tack och hej. Om någon drogar så gör man ofta ett internt ärende av det och löser det arbetsrättsligt. Handlar det om försäljning så är arbetsgivare ändå duktiga på att höra av sig till polisen, säger han. En farhåga som polisen haft de senaste åren är att den organiserade brottsligheten har en förmåga KOLLEGA 1_2023 att knyta till sig individer som hamnat i missbruk och som sedan måste betala av sin skuld med hjälp av tjänster. Branscher som är särskilt utsatta är exempelvis bank och finans, där missbruk kan finansieras med gentjänster som fördelaktiga lån. Att betala för sitt eget missbruk gör också att fler väljer att börja sälja droger på sin arbetsplats. – Man målsöker missbrukare för att sätta dem i beroendeställning till det kriminella nätverket. Jag har gripit helt vanliga personer som haft både tunga vapen och annat hemma, saker som helt uppenbart hört till något större och grövre sammanhang, säger Lennart Karlsson. Att sälja, framställa, förvara eller inneha narkotika är brottsligt. Det är även olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare och den som utför något av de brotten kan få fängelsestraff på mellan några månader upp till tio år, beroende på om brottet anses ringa eller grovt. Enligt Lennart Karlsson ser tendensen till ett ökat inflöde av droger likadant ut i hela Sverige. Men även om gränserna mellan landsbygd och storstad har suddats ut så är den sociala kontrollen större på mindre orter, vilket polisen tror kan vara en fördel för att minska och upptäcka droganvändande på arbetsplatserna. – Vi brukar prata om ”resurshoppning”, alltså att en duktig ingenjör tar droger på en arbetsplats, blir upptäckt och byter jobb. Arbetsgivaren är glad att slippa ta tag i problemet och nästa arbetsgivare har ingen aning om hur den nyanställde mår. – I små samhällen är nätverkandet mellan arbetsplatser bättre, vilket gör det svårare för en sådan person att gå under radarn. En levande diskussion om droger och missbruk i arbetslivet är en annan lösning för att minska användandet, tror Lennart Karlsson. – Arbetsgivaren måste få upp frågan på agendan, för slutstationen för missbruk är alltid ledsam. > 21
Kollega Arbetsplatsen
Kollega Arbetsmiljö
Kollega Så funkar det
Kollega Yrket i bild
Kollega 7 dödssynder att undvika
Kollega Smart start
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord