Tidningen Energi 1
Tidningen Energi Välkommen
Tidningen Energi Nyheter
Tidningen Energi Tema: Mätning
Tidningen Energi Porträttet
Tidningen Energi Läget i världen
Tidningen Energi Vad hände sen?
Tidningen Energi Så funkar det
MILJÖVÄNLIG EL SKA KUNNA LAGRAS För a kunna utny
ja vind- och solkra maximalt behöver energin lagras. Den nya baeritekniken är en bra bit på vägen. EGENSKAPER I utvecklingen av baerier är följande tre faktorer viktigast: Energitäthet (mängd energi som kan lagras) Effekäthet (mängd energi som kan frigöras per tidsenhet) BATTERIER SOM HUSHÅLLSEL E bostadsområde i Göteborg planerar a använda begagnade bussbaerier. Baerierna beräknas ha minst 80 procent av sin initiala kapacitet. Livslängd I dagsläget har man kommit längst i utvecklingen av litiumjonbaeriet. 80% 95 Utvecklingen av elbilar har ökat eerfrågan av baerier. Batterikemi Kemin i ett batteri bygger i stort på samma princip – joner från den negativt laddade anoden transporteras till den positiva katoden som ofta består av en metalloxid. Transporten av elektronerna är den ström vi får ut. Beroende på om den elektrokemiska processen är möjlig att driva i två riktningar kan vi både ladda ur och ladda upp batteriet, det vill säga att reaktionen reverseras. Därmed ökar behovet av a kunna återvinna baerier. procent av det litium som bryts kommer från gruvor i Chile, Argentina, Kina och Australien. batteriämnena; litium, kobolt med mera löses upp i en vätska och som sedan torkas ur. – Men med mer förnybar el i tillverkningen kan klimatpåverkan från produktionen minskas markant, påpekar Mia Romare. Lagring Även om utvecklingen av elbilar kommit igång på allvar är batterianvändningen i småskalig elproduktion än så länge i sin linda i Sverige. På marknaden finns ett antal batteritillverkare som riktar sig till hushållen, men kostnaderna är fortfarande så höga att det i många fall ses som en förlustaffär. Från tillverkarsidan påpekas också att elpriserna än så länge är för låga. 2017 gjordes en studie av fastighetsbolaget Vasakronans investeringar i ett batterilager. Kostnaden inklusive installationen låg på omkring 300 000 kronor och den verkliga kapaciteten uppmättes till 35 kWh. Beräkningar kom fram till en avbetalningstid på 40 år. Bo Normark håller med om att kostnaderna för de stationära batterierna är höga, men han tror att de kommer att sjunka: – Runt 2020 kommer det bli en enorm explosion på batterisidan – då har utvecklingen gått framåt ännu mer, priserna har gått ner och återvinningen har kommit igång. Det finns inget som inte säger att de stationära på sikt kan blir lika billiga som bilbatterierna. TEXT: LENA WREEDE ILLUSTRATION: ERIK NYLUND Nr 1 2018 Tidningen ENERGI 49
Tidningen Energi Ny teknik
Tidningen Energi Juridik
Tidningen Energi Utblick
Tidningen Energi Landet runt
Tidningen Energi Forskning & innovation
Tidningen Energi Nytt om namn
Tidningen Energi Kompetens
Tidningen Energi Till sist