Tidningen Energi 1
Tidningen Energi Välkommen
Tidningen Energi Nyheter
Tidningen Energi Tema: Mätning
Tidningen Energi Porträttet
Tidningen Energi Läget i världen
Tidningen Energi Vad hände sen?
Tidningen Energi Så funkar det
Tidningen Energi Ny teknik
Tidningen Energi Juridik
Tidningen Energi Utblick
Tidningen Energi Landet runt
Tidningen Energi Forskning & innovation
Forskning & innovation Så ska fastighetsägare våg
a satsa på solenergi FOTO: MOSTPHOTOS Solel åt alla! Kan alla få tillgång till solel, oavsett boendeform? Kan vem som helst investera i solceller? I princip är svaret ja! Energiforsks satsning ”SolEl-programmet” har nyligen resulterat i en slutrapport. I rapporten besvaras frågeställningar om vilken roll solel kan spela i energisystemet, om vilka som kan få tillgång till solel, om vem som helst kan bli prosument och vilka förutsättningar och regler som gäller för investeringar i solenergi. Tekniska resultat redovisas också, till exempel en svensk innovation, där solceller konstrueras med hjälp av en speciell tejp som gör produktionen av solceller mer miljövänlig. Nya scenarier för ekologisk reglering Hur beräknas miljönytta och produktionsförluster i ett reglerat vattendrag? I reglerade vattendrag över hela världen diskuteras ekologisk reglering och managementfrågor. Det handlar om avvägningen mellan ekosystemets behov av vattenflöde och om de ekosystemtjänster som vattendragen levererar till samhället, som klimatneutral elproduktion och balanskraft. Programmet Kraft och liv i vatten har tagit fram scenarier för ekologisk reglering av utbyggda vattendrag som visar att det är möjligt att genomföra kostnadseffektiva åtgärder där produktion av vattenkraft bibehålls samtidigt som miljöåtgärderna ger ekologiska nyttor. FÖRNYBART Resultaten från Solel-programmet visar på en positiv attityd till solel. Privatpersoner vill vara delaktiga och bidra till ett mer hållbart samhälle. Företag satsar på solel av flera skäl, lönsamhet är inte alltid det viktigaste i valet av energilösning. De hinder som många återkommer till är osäkerhet kring regler och styrmedel och hur det påverkar investeringsviljan. Nya regler är på gång och Energimyndigheten arbetar med att klarlägga upplevt krångel. Annat som kan påverka investeringsviljan, är svårigheten att göra tillförlitliga prognoser, eftersom det är svårt att få tag i mätdata för till exempel solinstrålning. Förslag till förändringar i regelverk och styrmedel har lämnats i Energimyndighetens Energimyndigheten vill införa ROT-avdrag för solsatsningar. FOTO: MOSTPHOTOS förslag till solstrategi. Sara Grettve på Energimyndigheten berättar om de viktigaste regeländringarna som är på gång just nu: – Propositionen om utvidgad skattebefrielse för förnybar el. Det är enligt regeringen ett första steg för att avskaffa energiskatten på solel som är framställd i små (<255 kW) anläggningar och där den producerade elen används i anläggningen. Ett annat viktigt steg är en proposition om utökning av elcertifikatsystemet med 18 TWh till år 2030. En annan viktig del är att Boverket har i uppdrag att utreda förutsättningarna för undantag för bygglovskrav. Ett av Energimyndighetens förslag är att privatpersoner ska fasas ut från investeringsstödet. Istället föreslår Energimyndigheten att solROT ska införas. Nivån är satt så att återbetalningstiden för en villaägare som installerar solceller ska vara ungefär densamma som med dagens investeringsstöd. Syftet är bland annat att korta av handläggningstiderna och förhoppningen är att flera fastighetsägare ska våga investera i solceller. MARIE KOFOD-HANSEN Energiforsk Futureheat ska ge omställning VÄRME Om fjärrvärmeföretagen också i fortsättningen ska kunna bidra till en positiv omställning av energisystemet behövs ny kunskap. I höstas startade forskningsprogrammet Futureheat. Det långsiktiga målet med satsningen är att bidra till visionen om ett hållbart uppvärmningssystem. Kostnadseffektiva lösningar som är anpassade till dagens och morgon dagens system kommer att vara ett prioriterat område i forskningen. Det som ska besvaras i en första etapp av programmet är några aktuella branschgemensamma utmaningar, som att förlänga livslängden på fjärrvärmenätet och hur en 64 Tidningen ENERGI Nr 1 2018 utbyggnad av nästa generations fjärrvärme skulle kunna genomföras. Just nu funderar många i fjärrvärmebranschen också på hur byggnader kan nyttjas för korttidsreglering i systemet. En annan fråga är därför byggnader som reglering och värmelager för att sänkta systemtemperaturer, minska användningen av topplastanläggningar och få ett minskat slitage genom en jämnare Fredrik Martinsson. drift. Hur kan exempelvis ett energibolag kvantifiera den nytta som en byggnad bidrar med? Att bidra till andras sektorers energi- och klimatmål är ett annat prioriterat område i Futureheat. – Vi vill tydligare visa upp de systemtjänster som fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra med genom olika utvecklingsvägar för den här sektorn, säger Fredrik Martinsson som ansvarar för programmet. Fjärrvärmen kommer aktivt kunna medverka till ett 100 procent förnybart kraftsystem och en utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn exempelvis genom att utgöra en reglerresurs i kraftsystemet och genom att effektivt ta hand om överskottsvärme med lägre temperaturer från andra sektorer i samhället. CATARINA JÄDERBERG Energiforsk
Tidningen Energi Nytt om namn
Tidningen Energi Kompetens
Tidningen Energi Till sist