I hjartat av skargarden 1
EN VIRAPULLA DRIFT, produktion och kvalitet Mella
n sjöarna Viren och Losjön är nivåskillnaden omkring 13 meter. Med hjälp av ett system av dammar och luckor hushöll man med vatten så att de stora hamrarna och tunga slipstenarna kunde hållas igång året om. I smedjan bultades glödande järn och stål samman till ett ämne. Ämnet var början till en värjklinga, en lie eller en yxa. Det smiddes sedan färdigt vid städet som stod framför härden. Under Wiras storhetstid som klingebruk ställdes mycket höga krav på klingornas kvalitet. De fick vid rustkammaren i Stockholm genomgå hårda prov innan de försågs med proberstämpeln — ett P. De klingor som inte klarade proven kasserades. Det var främst tre krav som ställdes på en god klinga: Styrka, hårdhet och spänst. producerade Dahlbergs- VÄRJOR Före 1936 tillkom endast tre värjor. För åren från 1936 till 1947 fördelar sig antalet på följande sätt: • 1936 1 ex • 1940 4 ex • 1944 — • 1937 7 ex • 1941 1 ex • 1945 14 ex • 1938 14 ex • 1942 1 ex • 1946 15 ex • 1939 4 ex • 1943 3 ex • 1947 8 ex På 1940-talet låg normalpriset på 100 kr. Det högsta noterade priset är 135 kr, år 1947. Samtliga Dahlgrenvärjor är kopior av 1685 års manskapsvärja för infanteriet. P MED SPELMARKER ÖVRIGT kul att veta s ÖVRE DAMMEN p Vikt: ca 1,5 kg Mått: från fästet till spetsen 92 cm a k Kortspelet Vira är namngivet efter bruket och enligt traditionen skall kortspelet ha uppfunnits i samband med ett vinterting i tingshuset omkring år 1810. STÄDET STORA SMEDJAN SLIPSTENAR Wira – en matig historia av Anna Hild Brukets historia skildras, både genom berättelser om smedernas vapenleveranser under det trettioåriga kriget och om kaféet som fungerade som likbod på vintern, när tjälen var för tjock i marken för att en grav skulle kunna grävas. Bilder från 1900-talet varvas med recept utifrån respektive årstid. Det historiska musikskådespelet Wira-spelen som brukar hållas en vecka efter midsommar, varje år sedan 1985. I år är spelen inställda pga Coronapandemin. 4 1 9 2 8 Stora smedjan är byggd på 1790-talet. Arbete pågick här ända in på 1920-talet efter samma metoder som på 1600-talet. 9 Kaffestuga från 1800-talet som tidigare fungerat som tvättstuga och brygghus. 6 Information Se även kartan här intill ---> 1 Plats för smedjan 2 Krogen ”Sjunkundan” 3 Nedre dammen 4 Stora smedjan 5 Lilla smedjan 6 Inspektorbostaden 7 Åldermansstugan/muséet 8 Tingshuset 9 Kaffestugan 7 3 4 5 FOTON: Egna avfotograferingar från Wira Bruk KÄLLOR: Wira Bruk och de sista värjorna av Lars Edberg wirabruk.se FIX GRAFIK: LOTTA ROMVIK STATTIN 7 j r a M ä v s n f a ö i r f n a n e t i r e t m / 1 6 8 5 <---- MOT RIALA MOT ROSLAGSKULLA ---->