WE SÅ SKAPAS FRISKA OCH LÖNSAMMA FÖRETAG
WE STRESSEN ÖKAR PÅ SVENSKA FÖRETAG
WE DE ELVA FRISKFAKTORERNA
WE MOBBNING – ETT VÄXANDE SAMHÄLLSPROBLEM
WE NÄR CHEFEN BLIR MOBBAD
WE NU BÖRJAR DE NYA FÖRESKRIFTERNA GÄLLA
WE JAN MOSTRÖM
WE SE UPP FÖR DE VANLIGASTE HÄRSKARKNEPEN
WE STRIDEN OM POSITIV SÄRBEHANDLING I USA
UTBLICK | 1:2016 Procter & Gamble har sitt högkva
rter i Cincinnati, Ohio, och säljer konsumentvaror för över 70 miljarder dollar om året. Företaget hämtar 40 procent av intäkterna från USA, resten kommer från Europa, Latinamerika, Afrika, Mellanöstern, Kina, Indien och övriga Asien. Konkurrensen är global. Det finns anställda verksamma i sjuttiofem olika länder. Mångfald finns inskrivet i företagets strategiska programförklaring. Det anges som en förutsättning för att dels kunna rekrytera de bästa talangerna runt hela världen, dels för att få den bästa kunskapen om kundernas behov och önskemål. Med ett åttiotal olika varumärken måste företaget känna sina marknader. Därtill anges ett tredje skäl: Genom att sammanföra anställda med olika bakgrunder skapas en mer innovativ företagskultur. Det finns egentligen inget särskilt anmärkningsvärt med en sådan företagsstrategi. De flesta storföretagen i USA ser positiv särbehandling som en tillgång att slå vakt om. Säkert finns hos många viss övertygelse om att det är rätt att gynna mångfald i moralisk mening, men det avgörande skälet är nog ändå att det är något som gynnar den egna resultaträkningen. Så när reglerna för antagningen till olika universitet ifrågasatts och utmanats juridiskt har storföretagen kollektivt försvarat systemet med positiv särbehandling hela vägen upp till USA:s högsta domstol. Som arbetsgivare vill de kunna rekrytera studenter, som inte bara är välutbildade utan även kan bidra till den mångfald som krävs på en global marknad. Det finns goda skäl att se till att svarta, etniska minoriteter och kvinnor är väl representerade. Det gynnar lönsamheten. Särbehandlade före detta slavar Positiv särbehandling är heller inget nytt utan har en lång historia, som i USA kan spåras ända till tiden efter inbördeskriget, även om själva uttrycket – affirmative action – inte kom i användning förrän långt senare. Det var nordstatsgeneralen William Tecumseh Sherman, som då tog initiativ till ett program för att fördela mark till Söderns befriade slavar. Utan möjligheter att bruka egen jord skulle de ha små möjligheter att försörja sig själva. Efter slaveriet var det därmed nödvändigt med en särbehandling i positiv mening. Men vad som kallades rekonstruktionen av Södern avbröts, nordstatstrupperna drog sig tillbaka och det blev sedan inte så mycket av med planerna att ge den svarta befolkningen särskilda möjligheter till en bättre tillvaro. Slaveriet må ha förbjudits, men svarta invånare kom ändå att utsättas för ett förtryck, som inte minst kom till uttryck i en brutal diskriminering och segregering. »Det stora genombrottet kom när 1960-talets banbrytande medborgarrättslagar klubbades igenom« LENNART PEHRSON Arbetsgivare skulle inte längre kunna diskriminera fackföreningsanslutna anställda. Men det innebar inte ett särskilt skydd för minoritetsgrupper. Nästa steg kom när andra världskriget brutit ut och det var nödvändigt med en militär upprustning. President Roosevelt utfärdade då en exekutivorder, som i praktiken förbjöd diskriminering inom försvarsindustrin. De företag som levererade militär utrustning till försvarsmakten måste ge svarta arbetare samma möjligheter till anställning och lika villkor, som övriga anställda. Roosevelts förklaring var att det var omöjligt för en demokratisk nation att försvara sig militärt om vissa grupper kunde utsättas för diskriminering i försvaret. Det var något som var minst lika uppenbart när kriget var över och svarta soldater återvände från fronten. Roosevelts efterträdare Harry Truman drev då igenom ett förbud mot segregering inom försvarsmakten. Roosevelt särbehandlade arbetare och svarta Begreppet positiv särbehandling myntades först under 1930-talets depressionsår, men hade då inte riktigt samma betydelse som idag. När president Franklin D. Roosevelt drev igenom sitt ekonomiska återhämtningsprogram – New Deal – ingick det även i reformarbetet att säkra arbetarnas rätt att organisera sig i fackföreningar. Det var en positiv särbehandling, som syftade till att ge arbetare ökad trygghet. Kennedy tog flera initiativ Men det var först när medborgarrättsrörelsen började få ordentligt fäste under 1960-talet, efter att Martin Luther King lett en bussbojkott i Alabamas huvudstad Montgomery, som kraven på positiv särbehandling i bredare bemärkelse blev en del av den allmänna politiska debatten. Efter att John F Kennedy valts till president 1960 tog han flera initiativ, som ledde till skärpta riktlinjer för alla företag som levererade varor och tjänster till federala myndigheter. Arbetsgivare som 27
WE EU:S KAMPANJ OM HÅLLBART ARBETSLIV
WE HILTI Världens bästa arbetsplats
WE HÄR LÄR SIG CHEFERNA HUMAN LEAN
WE SCANIA – MÄSTARE PÅ HUMAN LEAN
WE SÖDRA CELL
WE NYA REKORD FÖR SSG ENTRE
WE DAGS ATT KRIMINALISERA MOBBNING
WE NYHETER FRÅN SSG