WE SÅ SKAPAS FRISKA OCH LÖNSAMMA FÖRETAG
WE STRESSEN ÖKAR PÅ SVENSKA FÖRETAG
WE DE ELVA FRISKFAKTORERNA
WE MOBBNING – ETT VÄXANDE SAMHÄLLSPROBLEM
WE NÄR CHEFEN BLIR MOBBAD
WE NU BÖRJAR DE NYA FÖRESKRIFTERNA GÄLLA
WE JAN MOSTRÖM
WE SE UPP FÖR DE VANLIGASTE HÄRSKARKNEPEN
WE STRIDEN OM POSITIV SÄRBEHANDLING I USA
WE EU:S KAMPANJ OM HÅLLBART ARBETSLIV
WE HILTI Världens bästa arbetsplats
WE HÄR LÄR SIG CHEFERNA HUMAN LEAN
WE SCANIA – MÄSTARE PÅ HUMAN LEAN
WE SÖDRA CELL
WE NYA REKORD FÖR SSG ENTRE
WE DAGS ATT KRIMINALISERA MOBBNING
WE NYHETER FRÅN SSG NYHETER | 1:2016 SSG NYHETER I
Sverige räknas mobbning som ett brott mot arbetsmiljölagen och inte som i Frankrike – ett brott mot den personliga integriteten och där man kan dömas till fängelse och betala dryga skadestånd. Detta är kränkande särbehandling Kränkande särbehandling innebär bland annat att: - Man ges meningslösa och omöjliga uppgifter. - Sabotage av ens arbete. - Utfrysning. - Ifrågasättande av ens kompetens. - Hot, skvaller och förtal. Det är inte bara den enskilda individen som påverkas, utan även dennes arbetslag, familj, arbetsplats och i slutändan också samhället. Att mobbningsoffer får posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är varken en nyhet eller konstigt med tanke på hur mobbning påverkar en både fysiskt och psykiskt. Vem som helst kan drabbas och ingen går säker – inte ens du! Ökad ohälsa Med kränkande särbehandling följer: - Ökad stress, - Sjukskrivningar, - Effektiviteten och arbetsglädjen försvinner, - Illojala arbetstagare, - Produktionsnedgång, - Skadat varumärke, - Stora kostnader, Det behövs tillsättas en tillsynsmyndighet för att granska enskilda ärenden. Idag är det upp till arbetsplatserna att utreda sig själva. I exempelvis Norge har det tillsatts 500 oberoende faktagranskare, som utreder fall av mobbning på arbetsplatserna. Kan andra länder ha fungerande lagar kring detta, så kan även vi! Man måste kunna känna sig trygg på sin arbetsplats, arbetsgivare måste arbeta med frågan och det måste tillsättas lagar, där mobbaren straffas och mobbningsoffer ges upprättelse. När pengar och vinst blir viktigare än människor är man som arbetsgivare illa ute – vilket sorts samhälle vill vi ha? Vi har alla ett ansvar i denna fråga – du, jag och vi! Vad kan du själv göra? STOR EFTERFRÅGAN PÅ ELEKTRONISKA PERSONALLIGGARE SSG har nu lanserat en ny lösning, som svarar upp mot det nya lagkravet på att det från årsskiftet måste finnas elektroniska personalliggare ute på industrins anläggningar i samband med pågående byggprojekt. »Behovet är stort och akut. Vi har nu på mycket kort tid utvecklat en praktisk och smidig lösning, som i första läget uppfyller den grundfunktionalitet som våra kunder frågar efter«, säger Lena Wiig, tjänstechef på SSG. Den 1 januari 2016 trädde en ny lag i kraft, som ställer nya krav på lagring av information. På en byggarbetsplats ska det numera finnas en elektronisk personalliggare, där information om vilka som är på arbetsplatsen ska vara dokumenterat. Skatteverket har från årsskiftet rätt att göra kontrollbesök för att se till att lagen efterlevs och även utdöma vite om så inte sker. Samma typ av system används för övrigt inom restaurang- och frisörbranschen och syftet är att motverka svart arbetskraft. »Den information, som ska lagras, är namn, personnummer, organisationsnummer och tidpunkten när entreprenörerna kommer och går. Vid ett kontrollbesök ska informationen kunna lämnas över till inspektören från Skatteverket. Byggherren ska ha kontroll på att de entreprenörer, som medverkar i byggprojektet, har anställning i ett företag med F-skattsedel och skatteredovisning«, säger Lena Wiig. Denna nya lag har skapat ett nytt, stort och generellt behov hos alla industrianläggningar runt om i landet Smidig lösning SSGs lösning utgår från det befintliga Accesskortet, som allt fler industrier idag redan använder sig av. »Med Accesskortet kan systemet utnyttjas för att på ett smidigt sätt uppfylla de nya lagkraven. Vi har nu utvecklat en lösning, där anläggningarna sätter upp de bakomliggande parametrarna, medan tidsregistreringen sker mobilt av entreprenören. Anläggningarna har därefter via SSG Access tillgång till tidsrapporteringen med uppgifter om entreprenörernas namn, företagsnamn, projektnamn samt tid in och tid ut, som de sedan kan visa upp när Skatteverket kommer på tillsyn«, säger Lena Wiig och fortsätter: »Det gäller att få till ett smidigt flöde, eftersom det nästan alltid är många entreprenörer i farten samtidigt vid dessa byggprojekt. Vi har därför velat utnyttja befintliga gränssnitt. Många av de uppgifter som Skatteverket kräver finns redan registrerade i SSG Access och de kan vi därför återanvända. De enda av de data, som lagkravet ställer krav på och som måste läggas upp på nytt av industrin, är byggprojektets identifikationsnummer samt tid in och tid ut, som registreras av entreprenörerna själva via SSG Mobile«, säger Lena Wiig. 47