Konjunkturcykeln • Dämpad men stabil BNPtillväxt
• Varaktigt hög inflation • Låg arbetslöshet och stor brist på arbetskraft Högkonjunktur Avmattning • Minskande, delvis negativ, BNPtillväxt • Lägre vinster • Stigande arbetslöshet • Fallande tillgångspriser Återhämtning • Accelererande BNPtillväxt • Stigande vinster • Sjunkande arbetslöshet • Låg men stigande inflation Lågkonjunktur • Låg BNPtillväxt • Låg inflation • Hög arbetslöshet och liten brist på arbetskraft Källa: Handelsbanken 11 vändigtvis negativ, men hög i slutet. En recession innebär alltså att konjunkturläget försvagas och brukar ofta inträffa när ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Vad är det som gör att konjunkturen svänger? – Nu blir det svårare, och det finns olika teorier. En vanlig utgångspunkt är att det händer något oförutsett som gör att hushåll och företag blir oroliga för framtiden och håller igen på sin konsumtion och skjuter på investeringar. Det leder till att den ekonomiska aktiviteten minskar och då stiger arbetslösheten, vilket bidrar ytterligare till minskad aktivitet. – Några historiska exempel är oljeprischocken på 70-talet, den svenska bostads/finanskrisen på 90-talet, IT-boomen i början av 2000-talet och den globala finanskrisen för tio år sedan. Gemensamt för alla har varit att det har byggts upp obalanser i ekonomin, till exempel att en sektor vuxit ”för mycket”. Sen händer något och det sker en omvärdering av läget, till exempel att bostadspriserna helt plötsligt anses vara för höga. Det sätter i gång en kedjereaktion. Vad kan bromsa en sådan kedjereaktion? – Genom att använda sig av stabiliseringspolitik, som att förändra räntan, vill man motverka att obalanser byggs upp och bidra till att ekonomin återhämtar sig om det inträffar en chock. De senaste årens låga räntor har till exempel bidragit till starkare tillväxt än normalt och att arbetslösheten har sjunkit och inflationen stigit. – Men penningpolitiken kan också ha bidragit till att nya obalanser byggts upp. När centralbanker höjer räntor för att dämpa den ekonomiska aktiviteten finns en risk att man höjer ”för mycket”, det vill säga mer än vad ekonomin klarar av. Konjunkturnedgångar har vanligtvis föregåtts av en period av räntehöjningar. Finanspolitik kan också bidra till konjunktursvängningar. Till exempel är den amerikanska tillväxten nu högre än normalt till följd av stora stimulanser från staten, som omfattande infrastruktursatsningar och sänkta skatter. n *Styrränta är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken. Den påverkar därmed de korta marknadsr äntorna och även räntor till hushåll och företag. Foto: Shutterstock