kan bromsa uppgången är till exempel den höga sku
ldsättningen i världen, en ökande medellivslängd och fortsatt stor ojämlikhet. Våra ekonomer bedömer att den globala räntan om tio år bör vara 3 procent men förmodligen lägre än så i Europa. Skulle inflationen ta fart kan vi periodvis få se räntor över den nivån. Låg inflation och låga räntor kan Värderingen av aktier har pendlat kraftigt historiskt. Från vänster: Börshandel i Stockholm 1980, 1987 respektive 1992. VÄRDERING AKTIEMARKNADEN USA P/E-tal, aktiekurser dividerat med tio års reala vinster. Snitt för valda perioder. 50 40 30 20 10 30,6 25,9 18,4 14,9 SVENSK TIOÅRSRÄNTA 10-årsränta och snittränta för valda perioder 15 12 10,4 9 6 3 0 Källa: Macrobond Källa: Macrobond Vi tittar på den amerikanska aktiemarknaden eftersom det saknas uppgifter om vinsterna i svenska bolag så långt tillbaka i tiden. P/E-talet beräknas på tio års historiska reala vinster för att ge en uppfattning om bolagens långsiktiga vinstkapacitet. till omkring P/E 5, och som högst nästan 33 – precis före den stora depressionen. Efter ytterligare en period med låg aktievärdering, från mitten av 1970talet till mitten av 1980-talet, steg värderingen kraftigt tills den nådde P/E 44 under IT-bubblan. Under IT-kraschen föll värderingarna igen, liksom under finanskrisen 2008– 2009, men därefter har de åter stigit och P/E-talet är numera 31. Så högt har det alltså bara varit före 1930-talets depression och på toppen av IT-bubblan år 2000. Ibland hänger låga räntor – som innebär att obligationer är dyra – och en hög aktievärdering ihop, som under de senaste åren. Men ibland kan man ha låga räntor och låg aktievärdering samtidigt, som på 1940-talet. Fortsatt låga räntor är alltså ingen garanti för fortsatt hög aktievärdering. UNDER ÅREN EFTER finanskrisen har en del finansanalytiker börjat använda begreppet ”det nya normala”. Lägre tillväxt och lägre inflation förväntas leda till permanent lägre räntor än tidigare. Dagens låga räntor har både strukturella och konjunkturella förklaringar. Till de strukturella hör ett högt sparande i världen, ökad ojämlikhet, lägre risk för inflation och demografiska förändringar. Till de konjunkturella förklaringarna räknas den låga inflationen samt centralbankernas låga styrräntor och andra stimulanser efter finanskrisen. Blickar vi framåt är det troligt att räntorna kommer att stiga en del. Det som 4,6 3,0 0,5 stödja en hög aktievärdering även i framtiden. Hur hög är svårt att veta eftersom en hög värdering också förutsätter att risknivån upplevs vara låg. 2017 var ett av de lugnaste åren någonsin på aktiemarknaden. Om vi går in i en stökigare period bör börsen värderas lägre även om inflationen och räntorna är låga. Framtidens ränta och aktievärdering har stor betydelse för avkastningen på sparandet de kommande tio till tjugo åren. Om räntan ligger kvar under 2 procent kommer räntesparande att ha en negativ real avkastning med en inflation på 2 procent. Tar man hänsyn till skatter och avgifter krävs det att räntan blir minst 3 procent för att det ska bli något kvar efter inflation. AKTIERS FRAMTIDA AVKASTNING kommer framför allt att komma från utdelningar och av att vinsterna växer över tiden, inte från en högre värdering (P/Etal). Om något finns det en risk för lägre värdering på lång sikt. Om börsens värdering till exempel skulle halveras under de kommande tjugo åren kommer avkastningen på aktiemarknaden att bli i genomsnitt 3,5 procentenheter lägre per år än den annars skulle vara. Det låter drastiskt, men faktum är att den amerikanska börsens värdering fördubblats under de senaste tio åren. I DEN NYA normala världen är det bäst att räkna med en lägre avkastning på ränteoch aktieplaceringar än historiskt, och att anpassa sparande och utgifter därefter. Och komma ihåg att trots aktiemarknadens höga värdering kommer den förmodligen att ge högre avkastning än ränteplaceringar på 10–20 års sikt. n 17 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Foto: TT Bild Ratio Procent