Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR MAGNUS WALAN Att värna f
olkrätt och mänskliga den senaste tidens ökade våld i Israel och Palestina har efter en svensk inrikespolitisk debatt också lett till ett diplomatiskt bråk med Israel, dit utrikesminister Margot Wallström nu inte längre är välkommen. Bakgrunden till debatten är höstens palestinska knivattacker mot israeliska soldater och civila och det sätt som förövarna avväpnats på, i flera fall med dödlig utgång. Den inrikespolitiska debatten och analysen präglas olyckligtvis i allt för hög grad av å ena sidan lojalitet med parterna – Israels regering eller den palestinska myndigheten – å andra sidan av rädslan för att Sverige ska uppfattas som ensidigt. Jag menar att utgångspunkterna i högre utsträckning borde utgå från fakta: folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Oavsett vad parterna säger. Konflikten är inte mellan jämbördiga parter då det är en illegal ockupation. När Wallström i riksdagen ifrågasatte Israels metoder att försvara sina medborgare mot knivattackerna och lyfte misstankarna om övervåld, proportionalitet och om utomrättsliga avrättningar väckte det starka reaktioner. Inte minst från den israeliska regeringen: ”Det verkar som att hon [Wallström] förväntar sig att Israels medborgare ska blotta sina strupar för dem som försöker att hugga dem”, sade premiärminister Benjamin Netanyahu, och andra ministrar anklagade Sverige för antisemitism och för att stödja terrorism. Liberalernas partiledare Jan Björklund krävde i tidningen Dagens Industri en förklaring till Wallströms ”häpnadsväckande anklagelser”, som han menade var ett mycket grovt angrepp på Israel: ”Antingen måste hon [Wallström] presentera belägg för den typen av mycket, mycket grova anklagelser hon uttalar mot ett annat land, eller så måste hon förklara varför hon sa så.” Efter kritiken backade regeringen: ”Utrikesministern har inte sagt att Israel sysslar med utomrättsliga avrättningar”, sade statsminister Stefan Löfven i ett särskilt uttalande. I den interpellationsdebatt som senare följde blev utrikesministern själv dock tydligare och efterlyste undersökningar om utomrättsliga avrättningar förekommit. Det är uppenbart att det förekommit flera knivattacker mot civila israeler. Dessa måste fördömas villkorslöst. Men det finns skäl att kritiskt granska vad som egentligen 26 skett i varje enskilt fall. Oavsett om knivattackerna utgör terrorism eller inte, måste Israel skydda sin befolkning i enlighet med internationell rätt. Även terrorister har rätt att få sin sak prövad i domstol – och inte på gatan. men är det taget ur luften att prata om utomrättsliga avrättningar i Israel eller om otillåten och oproportionerlig våldsanvändning? Tyvärr inte. Redan 2006 uttryckte dåvarande utrikesministern Carl Bildt i samband med Gazakriget att ”utomrättsliga avrättningar och urskiljningslöst dödande som drabbar civilbefolkningen måste upphöra”. Och de belägg Jan Björklund nyligen krävt och som regeringen officiellt uttalat sig otydligt om finns dokumenterade av flera seriösa och trovärdiga människorättsorganisationer. Bland dem israeliska B'Tselem, palestinska al-Haq och al-Mezan, samt välkända internationella organisationer som Human Rights Watch och Amnesty International. Amnesty har exempelvis granskat vad som hände den 17 oktober i Hebron då 18-åriga Fadel al-Qawasmeh, på väg till sitt arbete, dödades av en civil israel. Organisationen ifrågasätter militärens uppgifter om att ynglingen förberedde en knivattack. Den metalldetektor han just gått igenom hade inte varnat och ögonvittnen på plats har uppgett att han inte hade något föremål i händerna. Den 11 november gick en stor grupp med poliser och militärer in på al-Ahli-sjukhuset i Hebron. En person sköts ihjäl med minst tre skott, bland annat mot huvudet och mot överkroppen. Amnesty betecknar detta fall som en ”uppenbar utomrättslig avrättning”. I Gaza dödades 18 personer och 917 människor skadades under oktober och november när israeliska soldater sköt med skarp ammunition mot demonstranter. även israeliska b'tselem redovisar fem fall som de ser som exempel på ”offentliga, summariska avrättningar på gatan, utan lagstöd eller rättegång”. Människorättsorganisationens verksamhetschef Hagai El-Ad skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 15 december: ”Att fortsätta att skjuta en förövare som redan är skadad och inte längre utgör någon fara är ett överdrivet våld som överskrider vad nöden kräver och är olagligt”. Hagai El-Ad hänvisade till att både Jerusalems polischef och ministern för offentlig säkerhet gjort uttalanden om att misstänkta Advokaten Nr 1 • 2016