Nordens Tidning 1
Musselodling på nät under va
tten. Många tänker på vattenbruk i Östersjön som enbart fiskodling, men snart kan man kanske även lägga till musselodling som en ny aspekt. De marina arterna har anpassat sig till den låga salthalten i Östersjöns bräckta vatten genom att bl a kompromissa sin storlek. Blåmusslan är inget undantag, och har på grund av sin ringa storlek hittills inte odlats i Östersjön. Blåmusslan är en s k filtrerare, vilket innebär att den äter plankton och andra partiklar genom att sila ut dem ur vattnet. På det här sättet filtrerar blåmusslan ut näringsämnen, kväve och fosfor, och det var så man på Åland fick idén att testa musselodling också här. TEXT: PETRA GRANHOLM, UTREDARE VID MILJÖBYRÅN OCH FISKERIBYRÅN, ÅLANDS LANDSKAPSREGERING an kan kalla dem ”musslor i miljöns tjänst” – en gödda Östersjön. På svenska västkusten har man gjort försök med att använda musslor som renare av kväve från reningsverk och liknande resonemang har förts på Åland. Av den anledningen har flera pilotprojekt inom musselodling genomförts under de senaste åren, med finansiering från Ålands landskapsregering, europeiska fiskerifonden och EU:s Östersjöregionsprogram. Mussellarver som flyter omkring i vattnet under sen vår och tidig sommar behöver substrat att fästa på för att utvecklas till musslor. De åländska projekten har visat att musslor kan odlas genom olika tekniker såsom långlina och nät. Isvintrar med driv- och packis kan ställa till problem för odlingar, men på Åland har det hittills gått bra. Det är alltså möjligt att odla och skörda musslor ur Östersjön. Men vad är nästa steg? kompensationsåtgärd för näringsutsläpp i det överMusselodlingens roll i Östersjön Musselodling är liksom fiskodling en form av vattenbruk och kan som sådan också spela en roll i Östersjön. Det är inte bara på Åland man testar musselodling – intresset är stort runt hela Östersjön, t ex i Östergötland och Kalmar i Sverige men också i Tyskland, Polen och baltstaterna. Inom projektet Aquabest (se www. aquabestproject.eu) jobbar man för hållbara metoder för Östersjöns vattenbruk, bl a genom hållbarare regionala foderråvaror. Musselodling på långlina. Nytta och användningsområden Musselodling är ingen universallösning på övergödningsproblematiken i Östersjön. En mycket stor mängd musslor behöver odlas och skördas för att göra en skillnad. Odlingsutrustningen och förädlingen är fortfarande oproportionerligt dyr och det är mycket svårt att konkurrera på en humankonsumtionsmarknad med de små Östersjömusslorna. Trots det har Åland fått sin första lilla musselodling för humankonsumtion i år. Tanken är att minimusslorna ska utgöra en åländsk delikatess på lokala restauranger. Det här är dock en nischmarknad och bulkvaran behöver gå till andra ändamål, som t ex kompost eller foder. Musselmjöl har lyfts fram som ett alternativ i djur- och fiskfoder. Parallellt med musselodlingsprojekten har nämligen en pilotmusselmjölslinje drivits på svenska västkusten, dit de skördade åländska musslorna transporterats och gjorts till musselmjöl. Musselmjölsprocessen är ännu i sin vagga men teknologin utvecklas. Musselmjölet har testats på bl a höns, som äter med mycket god aptit. Då fiskmjölspriset stiger kan musselmjölet bli konkurrenskraftigt. Fiskfoder med musselmjöl har testats och visat sig fungera bra för fiskaptiten och tillväxten. Dessutom kan musselodlingar integreras med fiskodlingar för att ta upp näringsämnen från fiskkassarna, vilket har den fördelen att musslorna har tillgång till konstant födotillförsel. Musselodlingen blir då samtidigt en kompensation för näringsämnesutsläpp från fiskodlingar och en potentiell framtida foderråvara i ett kretslopp. Detta sagt återstår dock mycket forskning och teknologiutveckling vad gäller odling och användningsområden. Utmaningarna ligger i kostnaden för odling och skörd, avsättning och teknologiutveckling. Musselodling i stor skala kan vara en bidragande förbättringsåtgärd samtidigt som även sådana odlingar kan påverka underliggande sediment, i synnerhet om odlingen placeras fel. Viktigt för en lyckad odling är platsvalet – balans mellan god vattengenomströmning för syre, föda och undvikande av partikelsedimentation samt skydd för vind och is. För mer information se Ålands landskapsregerings hemsida, http://www.regeringen.ax/ socialomiljo/miljo/musselodling.pbs. nordens tidning nr 1 | 2014 19 FOTO TOMMI TURUNEN FOTO: PETRA GRANHOLM