Nordens Tidning 1
Nordens
Välfärdcenter har under 2013 genomfört projektet ”Funktionshinderspolitik i Norden”. Syftet med projektet och den nyligen utgivna rapporten är att skapa en sammanställning av nordiska ländernas funktionshinderspolitiska strategiers struktur, genomförande och uppföljning. rapporten finns också en överblick om funktionshinderspolitik i de tre självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. Rapporten beskriver även funktionshindersorganisationernas roll i politiken, som grundar sig både på innehållet i strategierna och på de intervjuer projektledare Maria Montefusco har gjort med representanter för organisationerna i norden. Överordnat beskrivs den nordiska välfärdsmodellen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och sektorsansvarsprincipen. I detta ligger projektets centrala tema att beskriva hur man genomför funktionshinderspolitik i norden. Hur förverkligas dessa mål så att de förändrar livssituationen för personer med funktionsnedsättning? Funktionshinderspolitiken är ett medel för implementeringen av FN-konventionen med jämlikhet, full delaktighet och icke-diskriminering, som mål för alla livsområden för personer med funktionsnedsättning. I politiken söker man hitta insatser och satsningar, som stöder denna utveckling. De senaste åren har ett ökat intresse riktats till realiseringen av insatserna, för att man vill garantera att de insatser man satsat på, ska ge resultat. Implementeringen av funktionshinderspolitiska mål kräver olika praktiska lösningar och tillvägagångssätt. Och vad är det då man försöker göra? Det syns tydligt i de funktionshinderspolitiska strategierna att man vill vara mer konkret i insatsformuleringarna. Man vill veta vad insatserna leder till och hur de politiska satsningarna inverkar på livssituationen för personer med funktionsnedsättning. I detta finns ett behov av att stärka den evidensbaserade kunskapen om sambandet mellan mål, insats och effekter. I led med detta har forskningen och kunskapssökande verksamhet såsom utredningar, kunskapsinsamlingar etc fått en stark ställning i de nordiska funktionshinderspolitiska strategierna. Forskningen får en roll i att tydliggöra innehållet i planering, genomförande och vad effekterna är av insatserna. Orsaken till detta är att man kunnat se att vissa tidigare satsningar och insatser inte lett till avsedda mål. EFTERSOM sektorsansvarsprincipen och tvärsektoriellt arbete har en central roll i strategierna blir samarbetet ett tillvägagångssätt, som utvecklar och skapar förutsättningar för jämlikhet, delaktighet och icke-diskriminering. Ansvaret för olika livsförhållanden för personer med funktionsnedsättning läggs på alltfler aktörer och även nya aktörer i samhället. Detta förutsätter att ett samarbete utförs mellan olika sektorer och mellan olika nivåer, vilket ökar behovet av att man förbinder sig till sitt ansvar, ökar behovet av koordinering av samarbetet och utnyttjandet av nya samarbetsformer. I enlighet med FN-konventionen (Artikel 4) vidtar alla nordiska länderna nödvändiga och ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder och förändringar i lagar, anvisningar och regler. För närvarande är det Norge, Danmark och Sverige, som har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där Sverige är det enda land i norden som också skrivit under tilläggsprotokollet om individuell klagorätt. Lagstiftningen är ett viktigt tillvägagångssätt, men i tolkningen till praktisk verklighet behövs stöd för övergången från ord till handling. I strategierna har inkluderats uppföljningssystem eller olika former av utvärdering av politiken. Sverige vill följa genomslaget av funktionshinderspolitiken, öka kunskapen och utveckla kommande strategiperioder samt göra en statistisk kontinuerlig uppföljning. Finland genomför en samordnad uppföljning med en s k enkel och en s k långsiktig uppföljning. I uppföljningen ingår utvärderingen av de enskilda insatserna och garantera genomförandet av lagstiftning. Norge har en tudelad uppföljning, nämligen den kontinuerliga uppföljningen och den externa uppföljningen av jobbstrategin. Island följer upp funktionshinderspolitiken kontinuerligt i ett samarbete med involverade aktörer, där Välfärdsministeriet har huvudansvaret. Och till sist Danmark följer utvecklingen genom systematisk datainsamling med utvalda indikatorer, som grund. Det är betydelsefullt att uppföljningen är inskriven i strategierna och att den fått en viktig position i funktionshinderspolitiken. MAARIT AALTO PROJEKTLEDARE NORDENS VÄLFÄRDSCENTER nordens tidning nr 1 | 2014 25 FOTO: JOHANNES JANSSON/NORDEN ORG