Tidningen Energi 1
Detroit Electric var en av de populäraste elbilar
na under tidigt 1900-tal. Mellan 1907 och 1939 såldes totalt över 14 000 elbilar i USA. Teknikutveckling är Lars Hjälmereds tredje huvudfråga. Energipolitik i komprimerad form är teknik, och som av en magnetisk händelse fångas teknikfrågorna och alla tillhörande forsknings och näringslivsfrågor automatiskt av den klassiska moderatpolitiska grundtesen: energisektorns utveckling är beroende av rimliga marknadsvillkor. Körskolan – Vi ska akta oss för att styra tekniken, säger Lars Hjälmered. Ny teknik görs inte av politiker utan av företagare och entreprenörer. Här blir energiöverenskommelsens hantering av kärnkraften nästan som en grundkurs i hur smart energipolitik kan trolla bort svåra energifrågor. – Ta politiskt ansvar för beskattning och annat som ger förutsättningar under överskådlig tid. Säg att det är lagligt att forska och även bygga nytt under vissa restriktioner. Och var tydlig med att inga kärnkraftsreaktorer kommer att stängas ned på politisk grund, säger Lars Hjälmered. – Därmed är kärnkraftsfrågan inte längre en politisk fråga utan en marknadsfråga. Den stora skillnaden mellan röd och blå energipolitik är att socialdemokrater är mer benägna till subventioner, menar Lars Hjälmered. Utvidgandet av elcertifikatsystemet vill han kalla ett ”typexempel” på rött subventionstänk. Ändå blev det som det blev. – Det var inte vårt förstahandsval att i energiöverenskommelsen bidra till nya 18 TWh men vi står bakom beslutet som en del av helheten. Men det var en hörna ni blev tvungna in i? – Nja, det handlar om att ge och ta i en förhandling. Hade vi valt helt själva så ”Vi ska akta oss för att styra tekniken. Ny teknik görs inte av politiker utan av företagare och entreprenörer ” hade vi inte gjort en sådan utvidgning. Lars Hjälmered reser sig från den gamla elbilens soffor och går in i fordonsbranschens framtid. Som göteborgare, politiker och ingenjör stödjer han ett teknikspetsigt elfordonstestlabb. – Samtidigt kommer det in ett antal nya etiska aspekter, kanske lättast att se kring självkörande fordon där energibranschen kan ligga i startgropen med nya applikationer, eller bli omkörd av nya aktörer. För energipolitiken blir utmaningen att få nya regler på plats utan att skyltarna pekar åt olika håll. – Nödvändigt politiskt arbete och utredningar kan ta flera år. Samtidigt är vi mitt i en utveckling som bara… swoosh, säger Lars Hjälmered med ett slags flygljud medan han sveper med handen, troligtvis en yrkesskada sedan jobbet på Volvo Aero. Så den stora frågan är vad som händer med energipolitiken i framtiden? – Jag tror tyvärr inte att jag som politiker kan svara på den frågan med precision, men förhoppningsvis med mer beslutskraft än idag. Nr 8 2018 Tidningen ENERGI 29 Läs mer om Detroit electric på nästa sida!