Tidningen Energi 1
Styrmedel Avfallsförbränningsskatt Ett förslag me
d evigt liv AVFALL Som styrmedel ger en avfallsförbränningsskatt motsatt effekt än önskad. Den försämrar miljön och förstör förnybar energiåtervinning. Regeringens utredning rekommenderar inte ens sina egna förslag. Ändå överlever skatteförslaget som en vandrande vålnad genom politiken. Det nu liggande avfallsförbränningsskatteförslaget lanserades av Miljöpartiets dåvarande klimatoch miljöminister Åsa Romson den 31 mars 2015. Idén om en avfallsförbränningsskatt var dock inte ny. Den har i olika omgångar testats, utretts och utdömts sedan 1980 talet. Nu framhärdade Miljöpartiet återigen att både avfallsimport och förbränning måste upphöra för att spara miljön, även om alla analyser visade motsatsen. Inför vårbudgeten 2016 förhandlade Miljöpartiet till sig en regeringsutredning om förbränningsskatt och snöbollen började rulla. Efter ett och ett halvt år, i november 2017, mottog regeringen den slutgiltiga versionen av ”Brännheta skatter!” Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? Utredarens, kammarrättslagman Petter Classons, svar var ett rungande ”Nej!”. Ändå har förslaget om avfallsförbränningsskatt överlevt och ligger idag på regeringens bord, som nu tas över av en ny regering. Under Förbränningsskattutred42 Tidningen ENERGI Nr 8 2018 ningens arbete hopade frågorna sig snabbt kring miljönyttan och de samhällsekonomiska konsekvenserna. Den miljöstyrande effekten skulle i princip bli noll och istället borde styrmedel sättas in längre uppströms i avfallsprocessen, tyckte utredningen, rent av hos de aktörer som skapar avfallet. En skatt på förbränning kommer varken att påverka produktdesign, materialval eller materialåtervinning. Ger inte effekt Om en skatt införs kommer istället fjärrvärmen och kraftvärmen att belastas, som i slutändan betyder el och fjärrvärmekunderna, konkluderade Förbränningsskattutredningen. Redan våren 2017 kom utredningen fram till att en avfallsförbränningsskatt inte skulle ge avsedda styreffekter. Regeringen gav sig emellertid inte. Trots den tydliga slutsatsen beslutade man i ett tilläggsdirektiv att utredaren skulle komplettera med förslag till hur utformningen av en avfallsförbränningsskatt kunde se ut. Som sagt så gjort. I november förra året kom utredningens slutversion, inklusive ett förslag till genomförande – som utredaren avrådde från att genomföra. Där efter blev det tyst. Idag finns förbränningsskatteförslaget kvar på regeringskansliet som en lös kanon på däck som rullar hit och dit och gör mer skada än nytta. Den 31 augusti gick den delen av utredningen ut på remiss som pågick till och med den 30 november 2018. NOx-skatten Förutom att utreda för- eller nackdelarna med en potentiell avfallsförbränningsskatt skulle Förbränningsskattutredningen undersöka hur NOx -avgiften (kväveoxidavgiften) kunde göras om till en NOx-skatt. NOx-avgiften infördes 1992 för att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar som producerar energi. I NOx-frågan tar utredningen inte ställning då förutsättningarna för att lyckas med en sådan skatt är extremt komplexa, framhåller man, och likaså analyserna. Det handlar om inhemsk kontra utländsk marknad, risk för företagsflytt och vida ekonomiska effekter som inte går att enkelt överskåda eller besvara inom utredningens uppdrag. FOTO:MOSTPHOTOS