så smått. Eiserfabriken lades ner och samhället k
rympte när de yngre flyttade dit utbildning och jobb fanns. Mats och Henry (Anders far och farbror som drev verksamheten på den tiden) insåg att matvarorna behövde kompletteras med något. Det blev eldningsolja och diesel. Samtidigt tog vapendelen fart. – Vi sålde faktiskt livsmedel ända in på nittiotalet, säger Anders och berättar att det även funnits andra delar i företaget, både en taxirörelse och ett åkeri som startats på tjugotalet! – Farfar tog över taxi- och åkerirörelsen medan hans bror Henry tog hand om affären. Taxirörelsen lades ner på femtiotalet medan åkeridelen levde ända fram till för tio-femton år sedan. När började du själv jobba här i affären? – Jag är född här, har du hört talas om barnarbete? säger Anders och skrattar Tog över på riktigt gjorde han för drygt tjugo år sedan. Det var också då en serie händelser inträffade som ledde till ett mer renodlat fokus på jaktens tungviktare – vapen, kikarsikten och ammunition. Dels hade invånarantalet i byn sjunkit så pass lågt att den knappast lönade sig att driva livsmedelsbutik. Dels skedde förändringar inom det oljebolag som försåg Torsbo Handels med olja och diesel som fick Anders att misstänka att det inte var i den riktningen som framtiden låg. – Det fick bli jaktdelen istället, säger Anders och avslöjar att inriktningen aldrig haft sin upprinnelse i något brinnande jaktintresse. – Det är först under de senaste tio åren som jag varit ute och jagat. Däremot har Anders alltid varit tekniskt intresserad och han misstänker att det ibland kan vara en fördel som försäljare att inte vara inbiten jägare själv. Inledningsvis upptog vapenverksamheten bara halva fastigheten. Men under åren som gått har Anders 103 MÅNADENS BUTIK