MIN JAKT 2. Maximera dina chanser Alla gillar sol
och lä - riporna är inget undantag. Varför inte prova tänka lite som en ripa - var finns maten? Var finns skydd från bitande vindar? Var har man uppsikt och fri flyktväg? Raviner och andra naturliga formationer i landskapet som ordnar detta är alltid heta områden. Hittar du spår av beteslöpor är du på rätt ställe. Du är bara där vid fel tidpunkt. Samma plats kan dock vara värd att besöka igen, t.o.m samma dag. Håll ut jaktdagen - de sista timmarna bjuder ofta på bästa jaktlyckan. Inför nattvilan blir fåglarna latare och vill ogärna ge sig ut på nya flygturer. Den som har krut kvar i ben, hund och bössa kan få uppleva en minnesvärd solnedgången. Tyvärr är det många som har slut på orken långt innan dess. Ser du ripan ser den dig – nu är det inte läge att tveka. Det spelar ingen roll om du kamouflerat dig eller inte. Ripan har enormt skarp blick och det är alltid hon som bestämmer hur nära du tillåts komma. Jägaren med kulbössa gör klokt i att snabbt ta sig i läge utan krusiduller. Blir man för omständig kan oroliga fåglar börja löpa undan och skottchansen går förlorad. Jagar du med hund och hunden väl fattat stånd, var beredd att skjuta under hela tiden du närmar dig hunden. Ofta hinner du inte kommendera avance enligt skolboken. Riporna trycker oftast inte lika snällt som på hösten. Att vingla fram på skidor med laddad bössa kräver dock viss försiktighet. Säkerheten är alltid viktigare än allt annat. Om möjligt, närma dig gärna hunden snett uppifrån. Då får du bra överblick och chansen till säkra skott ökar. Det går även utmärkt att jaga med kulbössa över en stående fågelhund. Ibland vill riporna inte trycka tillräckligt och hagelbössans räckvidd räcker inte till. En lydig hund och väl inskjuten studsare kan då lösa situationen. Nackdelen är att man får släpa en bössa till. Den som provat lär sig uppskatta lätta vapen. 44