Kreativa Europa i fokus 1
sten idag. Det är också en av de organisationer i
Sverige som de senaste åren varit allra mest framgångsrika när det gäller ansökningar till Kreativa Europa för europeiska samarbetsprojekt. Nyligen beviljades stöd för ett nytt stort sådant, From Conflict to Conviviality through Creativity and Culture, som genomförs med samarbetspartners från Litauen, Portugal, Spanien, Tyskland, Storbritannien, Danmark och Frankrike. – Vi är förmodligen landets mest internationellt uppkopplade och samtidigt lokalt inbäddade institution. Vi samarbetar med nästan allt vi gör och faller väl in i det Kreativa Europa fokuserar på, men det är något vi jobbat med länge, säger Tensta konsthalls chef Maria Lind. Hon berättar om välbesökta initiativ där konsten och närområdet samspelar, som ett café där kvinnor i olika åldrar träffas två gånger i veckan kring hantverk – en aktivitet som knyter an till en installation av Leonor Antunes som just nu visas. Ett annat exempel är konstprojektet Silent University, ett kunskapsforum av och för akademiker i exil som finns på flera platser i Europa, och i form av ett språkcafé vid Tensta konsthall sedan 2013. Men även om långsiktigt publikarbete och det som kallas publikutveckling enligt Maria Lind finns ”i vårt DNA”, vill hon helst undvika det ordet. – Vi använder inte begrepp som publik, vi pratar om besökare och partners. Det handlar inte om att utveckla någon annan utan att med konsten som hjärta och hjärna hitta gemensamma angelägenheter i Tensta och bortom. Maria Linds råd till den som vill utvecklas inom publikutveckling är att inte börja i vem man vill nå eller försöka gissa vad människor kan vilja se, utan att utgå från konsten och de ämnen den innehåller. – Vår uppgift är att visa samtidskonst och vi vill ta fram olika aspekter ur den. Och eftersom konsten idag är mångfacetterad och tar sig an fenomen och frågeställningar som alla som lever idag känner till och även erfar så är det inte särskilt svårt att få en uppkoppling mot olika individer. OM PUBLIKUTVECKLING (AUDIENCE DEVELOPMENT) Publikutveckling är en prioritering som genomsyrar hela programmet Kreativa Europa. Inom både Kultur och MEDIA ska projekt innehålla strategier för publikutveckling för att få stöd. Syftet är att europeiska verk och kreatörer ska nå så många som möjligt och att tillgången till kultur ska förbättras och breddas. Målet för publikutveckling kan till exempel vara att öka publiken, bredda den, eller fördjupa relationen med befintlig publik. Barn, unga, personer med funktionsnedsättningar och underrepresenterade grupper är särskilt prioriterade. LÄSTIPS – VAD HÄNDER INOM PUBLIKUTVECKLING I EUROPA? Fondazione Fitzcarraldo, Intercult, Culture Action Europe och ECCOM släppte i april rapporten Study on Audience Development – How to place audiences at the centre of cultural organisations. Den är framtagen på uppdrag av EU-kommissionen. 87 projekt har studerats och rapporten innehåller en mängd exemEuropa Cinemas Innovation Lab under festivalen Il Cinema Ritrovato i Bologna. Foto: Europa Cinemas. pel på både lyckade projekt och vad man kallar ”konstruktiva misslyckanden”. Enligt rapporten är banden mellan konstnärer och publik i grunden ett lokalt fenomen – kultur blomstrar där människor möts i vardagen. En annan slutsats är att ett medborgar- och besökarperspektiv kan sätta igång förändringar i både den egna organisationen och samhället. Rapporten beskriver också att det kräver resurser och mycket av personal och ledning att öppna upp för publikdeltagande, och ger råd om hur denna process kan hanteras. Rapporten kan laddas ner på www.ec.europa.eu 5