Kreativa Europa i fokus 1
PÅ GÅNG & LÄSTIPS ESTLAND NYTT ORDFÖRANDELAND Den
1 juli tar Estland för första gången över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Uppdraget innebär att leda och organisera arbetet i ministerrådet samt att sköta kontakterna med andra EU-institutioner. Bland de fokusområden som Estland valt ut finns ett säkert, hållbart och inkluderande Europa, en öppen och innovativ ekonomi, samt digitalisering. En rad evenemang kommer att arrangeras, däribland konferensen Audiovisual Content, Technology and Policy den 27-28 november. Den 1 januari 2018 tar sedan Bulgarien över ordförandeklubban. Mer om Estlands ordförandeskap: www.eu2017.ee banklån som de normalt inte skulle få”, sa kommissionär Günther H. Oettinger när initiativet presenterades. Nu har banker och låneinstitut i Spanien, Frankrike och Rumänien tecknat avtal med Europeiska investeringsfonden som hanterar satsningen, och dessa är därmed de första länder där lånemöjligheten erbjuds. tidningen Journalisten och EU-kommissionens representation i Sverige, och kan laddas ner gratis på publ.ljungbergs.se/ publ/2161027_euhandboken/ FEM SCENARIER FÖR EU:S FRAMTID I samband med EU:s toppmöte och 60-årsfirande i mars publicerade EUkommissionen Vitbok om EU:s framtid, en kort skrift med ambitionen att sätta igång en framtidsdebatt. I texten ritas fem scenarier för EU:s framtid upp: ”Fortsätta Tallinn. FORTSATT ARBETE MED KULTUR I UTRIKESPOLITIKEN I slutet av maj var det dags för ministerrådet att behandla EU-kommissionens förslag ”Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser” som vi skrev om i förra numret. Rådet ger sitt stöd till förslaget och framhåller bland annat att en sådan strategi bör respektera kultursektorns oberoende och ha ett nedifrån- och upp-perspektiv. Rådet lyfter också fram vikten av kulturell mångfald i Europa, Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar samt FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, och rekommenderar att en särskild arbetsgrupp tillsätts för att koppla samma olika politikområden och hitta synergier. Mer info: www.consilium. europa.eu SPANIEN, FRANKRIKE OCH RUMÄNIEN FÖRST UT MED LÅNEGARANTIER Kreativa Europas lånegarantiinstrument lanserades för ett år sedan med målet att ge små och medelstora företag inom den kulturella och kreativa sektorn bättre möjlighet till banklån och därmed större ekonomisk kapacitet. 121 miljoner euro har avsatts, med syfte att generera 600 miljoner euro i lån. ”Kreativa hjärnor och företag måste experimentera och ta risker för att blomstra. Vi hjälper dem att få 6 som förut”, ”Enbart den inre marknaden”, ”De som vill ha mer gör mer”, ”Göra mindre men göra det effektivare” och ”Göra mycket mer tillsammans”. En agenda har satts upp för olika debatter och möten utifrån vitboken. Den och själva boken finns på www.ec.europa.eu. SIGRID MELCHIOR VAD GÖRS FÖR ATT ÖKA MEDIEKUNSKAPEN I EUROPA? I European Audiovisual Observatorys nya rapport Mapping of Media Literacy Practices and Actions in EU-28 kartläggs satsningar på EU-nivå och i medlemsländer som syftar till att öka medie- och informationskunskapen. Mer än 500 projekt, samtliga utanför skolsystemet, finns med. Rapporten visar bland annat att utveckling av kritiskt tänkande är den i särklass vanligaste inriktningen samt att civilsamhället spelar en viktig roll – där finns omkring en tredjedel av de nästan 1000 organisationer som står bakom projekten. Rapporten kan hämtas på www.obs.coe.int EU handboken HANDBOK FÖR EU-BEVAKNING ”Ofta tänker vi på EU-politik som om det vore någonting utanför den vanliga, svenska politiken. Men så är det inte. /.../ EU är helt enkelt en nivå i det svenska politiska systemet, precis som kommun och landsting.” Så inleds EU-handboken av Brysselbaserade journalisten Sigrid Melchior som riktar sig till journalister men är läsvärd för alla som vill få bättre koll på EU:s beslutsvägar och institutioner. Den är utgiven i ett samarbete mellan HUR JOBBAR MINDRE BIOGRAFER MED INNOVATION? Nästan 100 biografer i 26 länder har studerats för rapporten New Approaches to Audience Building: A Survey of Innovation in the Europa Cinemas Network, som tittar närmare på hur biografer utanför de stora kedjorna arbetar med innovation och nytänkande. Rapporten ger många konkreta exempel på projekt inom allt från teknik till publikarbete och interna arbetsprocesser, och rekommendationer för hur Europa Cinemas kan utvecklas på detta område. Den finns på www.europa-cinemas.org