Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET Missa inte rättegån
gsspelet i Almedalen kriminalpolitiken är en av de viktigaste frågorna inför höstens val. De politiska partierna konkurrerar om hårda utspel och förslag i repressiv riktning. Att vinna gehör för andra perspektiv är inte lätt. Tidigare har lagstiftningen på det kriminalpolitiska området varit en fråga för experter. I dag är den mer partipolitisk. Här spelar Advokatsamfundet en viktig roll. En av samfundets uppgifter är att följa rättsutvecklingen och verka för att våra erfarenheter kommer den till godo. Det gör vi bland annat genom vårt remissarbete – och samtidigt genom att vara en röst i den rättspolitiska debatten. I sommar sker det på ett nytt sätt! Förhoppningsvis ger vår mock trial insikter om hur de olika partierna resonerar kring brott och straff – och var skiljelinjerna går. den 4 juli arrangerar Advokatsamfundet ett rättegångsspel i Almedalen. Rättegången är en komprimerad version där två personer är misstänkta för grovt vapenbrott. Fyra advokater deltar: Johan Eriksson, Ulrika Borg, Lotta Wirén och Klas Bjuremark samt domaren Mikael Swahn och åklagare Helene Gestrin. Själva domstolen består emellertid inte enbart av en lagfaren domare utan också av partiernas rättspolitiska talespersoner som agerar nämndemän. Efter rättegången får de alla avkunna ett eget domslut samt, tillsammans med journalisten Inger Arenander som moderator, diskutera sina domar. Rättegångsspelet sker på Fornsalen, Gotlands museum i Visby den 4 juli kl. 10.00–12.00. Har man inte möjlighet att vara där kan man ta del av det live på samfundets webbplats. 6 VAD FÅR DET FÖR KONSEKVENSER OM VI INTE LYSSNAR TILL EXPERTERNA UTAN AVGÖR FRÅGAN OM HÅRDARE STRAFF UTIFRÅN VAD ALLMÄNHETEN TYCKER? straffskärpningar har införts på många områden på kort tid utan att det alltid först har skett en utvärdering av tidigare lagändringar. Att besluta om ytterligare repressiv lagstiftning utan att veta om tidigare lagar fått någon effekt eller tillgodosett efterfrågade syften är varken genomtänkt eller smart. Det riskerar att skapa ett samhälle med svårtillämpade lagar. När lagstiftaren har bråttom glömmer man lätt bort att det som ändras också ska passa in i ett större sammanhang. I Lagrådets yttrande den 17 mars 2022 om skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar skriver de före detta justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson samt justitierådet Petter Asp bland annat ”Lagrådet vill emellertid i detta sammanhang erinra om att ett tillvägagångssätt där man gång efter annan höjer straffskalorna för olika brott och motiverar åtgärden i det enskilda fallet, i praktiken innebär att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras ut på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, det vill säga frågan om var den allmänna repressionsnivån ska ligga. Repressionsnivån kommer i stället att växa fram genom successiva ändringar av straffskalorna för enskilda brott”. är det vad vi vill? Och vad får det för konsekvenser om vi inte lyssnar till experterna utan avgör frågan om hårdare straff utifrån vad allmänheten tycker? I vilken utsträckning äventyras då rättssäkerheten? Missa inte rättegångsspelet i Almedalen 4 juli! Glad sommar! Mia Edwall Insulander mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se ADVOKATEN NR 5 • 2022