Advokaten 1
SAMFUNDET et allmänt hållna och saknar närmare up
plysning om vad som avhandlats; ett stort antal poster är t.ex. endast angivna med ”Sms”, ”Telefonsamtal”, ”Möte” eller ”Korspondens” (sic). Detta medför en särskild svårighet i att bedöma i vilken utsträckning begärd ersättning är skälig (jfr t.ex. NJA 1987 s. 58). Till detta kommer att kostnadsräkningen har utformats så att minsta åtgärd har angetts ta minst 15 minuter i anspråk, och annars 30, 45, 60 minuter och så vidare. Det framstår som att angiven tid i hög utsträckning måste ha avrundats uppåt. Redan mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att fastställa ersättningen till ett lägre belopp än vad A har begärt. Därtill kommer att det finns poster i kostnadsräkningen som inte tycks motsvara vad som förekommit i målet. Det rör sig t.ex. om ett e-postmeddelande till tingsrätten i juli 2021. Det kan konstateras att ett e-postmeddelande har skickats in då, men i verkställighetsärendet. Det kan även konstateras att ersättning begärts för posten ”Upprätta yttrande” vid ett datum i juli 2021 med tre timmar och för posten ”Upprätta yttrande” vid ett annat datum i juli 2021 med fyra timmar. Vid det första datumet i juli 2021 gavs ansökan om verkställighet in i verkställighetsärendet. Vid det andra datumet i juli 2021 gavs yttrande i nu aktuellt mål in. Det framstår som att ersättning begärts även för arbete i verkställighetsärendet. Så som kostnadsräkningen är utformad kan det mycket väl vara så att ytterligare poster i sluADVOKATEN NR 5 • 2022 tet av juni 2021 och i juli 2021 i själva verket är hänförliga dit. Rättshjälp är inte beviljad för verkställighetsärendet (jfr RH 2012:81). Detta medför att fastställd ersättning ska sättas ned med ytterligare några timmar. Tingsrätten anser sammantaget att skälig ersättning, mot bakgrund av ovanstående, snarare ska fastställas till 40 timmar, plus ersättning för två timmars tidsspillan. Tingsrätten anser dock att det i detta fall finns skäl att sätta ned ersättningen ytterligare, av följande skäl. Nedsättning på grund av hur substitution har skett Det konstateras att arbetet nästan uteslutande är märkt ”C” eller i några fall ”D” i kostnadsräkningen. C har i målet getts fullmakt att företräda E. Det tycks, utifrån bl.a. de yttranden som skickats in och de kontakter som har förevarit, i princip uteslutande vara han – snarare än A direkt – som har uppträtt i målet. Detta var också fallet t.ex. vid den muntliga förberedelsen. Att substitution skett ska framgå av kostnadsräkningen (se 20 § tredje stycket rättshjälpsförordningen); även detta leder till slutsatsen att A genomgående har satt annan i sitt ställe i målet. Av 26 § tredje stycket rättshjälpslagen följer att ett förordnat rättshjälpsbiträde får sätta en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt ställe om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna. Detta kräver inte rättens tillstånd. Sådan substitution är dock främst avsedd att användas vid kortare förhinder, t.ex. under en kortare tids sjukdom. Ersättning för arbete som substitutet har utfört kan begäras av biträdet. (Se NJA 2017 s. 527.) Om ett biträde har missbrukat sin behörighet att besluta om substitution kan detta dock leda till att ersättningen sätts ned (se 27 § fjärde stycket andra meningen rättshjälpslagen). Om ett rättshjälpsbiträde får klart för sig att han eller hon inte kommer att kunna fortsätta uppdraget, ska biträdet så snart som möjligt meddela domstolen detta så att ett byte av biträde kan ske. Får domstolen uppgifter som ger anledning att utgå från att biträdet har ett mer långvarigt eller permanent förhinder ska domstolen själv ta initiativ till ett biträdesbyte. Om ett sådant biträdesbyte borde ha initierats av domstolen skulle det kunna finnas skäl att ändå tillerkänna biträdet full ersättning. (Jfr NJA 2017 s. 527, punkterna 12, 13 och 16.) Tingsrätten har i detta fall i och för sig kunnat notera att E:s talan förts av C i första hand, t.ex. genom att han har uppträtt som ombud med fullmakt, närvarat vid den muntliga förberedelsen och stått som avsändare för yttrandena i målet. Samtidigt har detta i flera yttranden genom hela processen angetts ske ”e.u. A”, dvs. på uppdrag från A (se aktbil. 49, 71, 76; dock ej aktbil. 34, 57, 61, 68). Det kan inte anses ha framkommit att det fanns sådana skäl att utgå från ett mer långvarigt och permanent förhinder för A att domstolen själv borde ha initierat frågan om ett andra biträdesbyte (vilket skulle ha krävt synnerliga skäl; se 26 § andra stycket andra meningen rättshjälpslagen). A:s beslut att genomgående under hela sitt uppdrag – som sträckt sig över mer än ett halvår och omfattat flera betydelsefulla eller direkt avgörande skeenden i målet – sätta annan i sitt ställe kan i detta fall enligt tingsrättens mening inte ses som annat än ett missbruk av hennes behörighet att själv besluta om när substitution kunde ske. Hon är dessutom själv advokat medan de hon satt i sitt ställe inte är det, vilket sett till den extra erfarenhet som advokater typiskt sett besitter får anses ha varit ägnat att medföra merkostnader. Tingsrätten anser därför att det finns skäl att sätta ned ersättningen ytterligare med stöd av 27 § fjärde stycket andra meningen rättshjälpslagen. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att ersättningen ska fastställas till ersättning för motsvarande 30 timmars arbete, plus begärd ersättning för tidsspillan. ADVOKATENS YTTRANDE A har i en skrivelse yttrat sig över domen från tingsrätten och i huvudsak anfört följande. Kostnadsräkningen På advokatbyrån används ett tidsrapporteringssystem till vilket samtliga anställda har en personlig inloggning. När en kostnadsräkning ska upprättas kan en automatisk tidrapport upprättas genom systemet. » 69