Advokaten 1
Fokus Migration och rättssäkerhet 54 000 asylsöka
nde beräknas 12 frågor till Anders Danielsson, Migrationsverkets generaldirektör, om hur myndigheten arbetar för att hantera dagens flykting situation. 1 Anders Danielsson. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur klarar Migrationsverket att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning? – Det händer i omgångar att många människor söker sig till utVeckLing i sVerige Antalet asylansökningar i Sverige ökade med 48 % 2012 (jfr 29 600 ansökningar 2011). 2012 blev därmed ett rekordår efter 1992, då Sverige fick ta emot mer än 84 000 ansökningar, många av dem flyktingar från före detta Jugoslavien. De asylsökande i Sverige kom främst från Afghanistan, Somalia och Syrien. Utveckling 2012–2013 Antal asylsökande jan–mars 2013: 9 737 Antal asylsökande jan–mars 2012: 7 553 Ökning: 2 184 Ökning %: 29 % 34 Sverige för att få skydd. Just nu har vi en stor konflikt i vårt närområde, Syrien, som tvingar många människor på flykt. Vi är en myndighet som har snart femtio års erfarenhet av att hantera dessa situationer. På sjuttiotalet var det diktaturens Chile och på åttiotalet var det kriget mellan Iran och Irak som drev människor på flykt. Nittiotalet präglades av Jugoslaviens sönderfall och konflikten i Irak dominerade 00talet. Vi klarar alltid mottagandet men vi har i vissa fall fått frångå vår ambition att kunna erbjuda lägenhetsboende åt alla asylsökande. De senaste åren har vi tvingats använda oss av gemensamhetsboenden på grund av den stora bostadsbrist som finns i landet. När det gäller prövningen tar vi inga genvägar när antalet sökande ökar. Vi har samma kvalitet i beslutsfattandet. Vi följer upp varje ändrat eller återförvisat ärende från domstolarna och kan inte se någon förändring. Dessutom satsar vi tjugofem miljoner kronor på att öka kvaliteten genom vårt kvalitetsprojekt ”Den lärande organisationen”. 2 Vilket är Migrationsverkets största problem i dag? – Vår största utmaning just nu är att över sex tusen personer som har fått skydd i Sverige inte har fått någon kommunplats och sitter kvar i våra asylboenden trots att de har uppehållstillstånd. Detta är inte enbart problem för Migrationsverket utan ett samhällsproblem och ett problem för människan som inte kommer igång med sitt nya liv i Sverige. Hade kommunerna tillhandahållit dessa platser hade vi inte behövt de dyrare platserna i gemensamhetsboendena som är ungefär lika många. 3 Har ni tillräckliga resurser för att sköta ert uppdrag med nuvarande tryck? – Jag tycker att vår uppdragsgivare är lyhörd inför de behov som uppstår när många människor kommer hit under kort tid. Samtidigt är den svenska budgetmodellen inte anpassad för de kraftiga svängningar som kan uppstå i vår verksamhet. Under hösten ökade antalet inresor med nästan hundra procent. Då måste vi arbeta med prioriteringar och interna resursomfördelningar tills vi kan få förstärkning. 4 Har utvecklingen med en rekordstor tillströmning av asylsökande fortsatt under året? Hur ser prognosen ut framöver? – Det finns flera olika scenarier. I vårt huvudscenario väntas 54 000 asylsökande komma till Sverige under 2013. Rent linjärt ligger vi betydligt under denna siffra hittills i år men vår verksamhet är allt annat än linjär. Konflikten i Syrien försämras hela tiden och över en miljon människor har lämnat landet. Av dem som tar sig till Europa söker de flesta sig till Tyskland och Sverige på grund av de ställningstaganden vi gjort rörande den konflikten. 5 Tycker du att ni får tillräcklig ledning i form av domar från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen? – Domstolsreformen som genomfördes 2006 har varit bra. Det är bra att våra ärenden numera prövas i domstol. Det har inneburit en utökning av rättssäkerheten. Problem som kvarstår är att förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö inte alltid har en samsyn i frågor som bottnar i tolkning av landinformation och att Kammarrätten i Stockholm inte ser det som sin roll att avgöra dessa frågor även om det är essentiellt i asylrätten mot vilken bakgrund ett ärende ska bedömas. 6 Den stora gruppen syrier som kommer till Sverige just nu behandlas enligt advokater med förtur. Vad får detta för konsekvenser för syrierna och för andra asylsökande? – Det stämmer inte. Under hösten och vintern tvingades vi tillfälligt prioritera när antalet asylsökande på kort tid fördubblades. Nu har vi fört över resurser internt och rekryterat nya medarbetare, därför gäller den tidigare prioriteringsordningen inte längre. Nu behandlas alla ärenden i samma takt förutom så kallade Dublinärenden och uppenbart ogrundade ansökningar som enligt lag har andra fatalietider. 7 Många av syrierna skulle mycket väl kunna ha rätt till permanent uppehållstillstånd i Sverige, och rätt till offentligt biträde för att ansöka om det. Detta får de dock, enligt advokater, ingen information om. Är det så? I så fall: varför inte? Advokaten Nr 4 • 2013