Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Vad ska k
rävas för att bli advokat? det har pÅ senare tid förekommit en lätt förvirrad diskussion huruvida kraven för inträde i Sveriges advokatsamfund bör ändras. Röster har höjts för att ta bort kravet på juristexamen. Man har argumenterat för att också den affärsjuridiska magisterexamen från Linköpings universitet ska ge behörighet att bli ledamot av Advokatsamfundet. Skälen härför har främst uppgetts vara att samhällsutvecklingen kräver att det finns advokater med inriktning på affärsjuridik. Och får man förmoda att den nuvarande juristutbildningen inte kan anses tillgodose dessa behov. Om detta finns mycket att säga. ViLLkoren För inträde i adVokatsaMFundet är reglerade i 8 kap. rättegångsbalken (RB). Härav följer att endast den får antas som ledamot av samfundet som har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning. Härtill krävs att den sökande kan styrka att han är lämplig att utöva advokatyrket. För att bli advokat krävs enligt RB och stadgarna för Advokatsamfundet bland annat att sökanden har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete. Enligt RB förordnar regeringen bland annat om kunskapsprov för utövande av domarämbete. Enligt förordning (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare med mera gäller som kunskapsprov för behörighet att utöva domartjänst juristexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande examen. Med en sådan utbildning jämställs en fullbordad juristutbildning som till övervägande del ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning är mer än ett år kortare än den svenska, skall den kompletteras med en utbildning som avslutas med ett kunskapsprov. den aFFärsjuridiska MagisterexaMen från Linköpings universitet saknar vissa för advokatyrket centrala ämnesområden jämfört med den traditionella juristutbildningen, nämligen straffrätt och processrätt. Vissa ämnesområden har dessutom en utpräglad ekonomisk inriktning. Advokatsamfundet anser därför inte att denna utbildning ska kunna ge behörighet till advokatyrket. 4 Regeringen har också haft att pröva frågan om den affärsjuridiska magisterexamen från Linköpings universitet är att jämställa med en juristexamen. Frågan besvarades nekande i regeringsbeslut av den 20 december 2001. den grundLäggande bestäMMeLsen i 8 kap. 2 § första stycket p. 4 RB om erforderlig praktisk och teoretisk utbildning fick sin nuvarande lydelse den 1 juli 1988. I propositionen anförs att det åligger samfundets styrelse att pröva om en sökande uppfyller lagens krav på erforderlig utbildning. För att uppnå enhetlig och förutsebar tilllämpning borde Advokatsamfundet, sägs det, i sina stadgar kunna precisera vilken utbildning en sökande ska ha för att uppfylla detta krav. Enligt propositionen fick det sedan ankomma på Högsta domstolen att ta ställning till om de av samfundet ställda kraven kan anses stämma överens med lagens krav på utbildning. Vad beträFFar MöjLigheten att bevilja jurister från andra länder inträde i Advokatsamfundet finns följande reglering. För det första kan den som har en juridisk utbildning från Danmark, Finland, Island eller Norge på samma villkor som i övrigt gäller den som har en svensk juristexamen vinna inträde i Sveriges advokatsamfund. För det andra gäller för den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige att vederbörande skall anses uppfylla kraven enligt 8 kap. 2 § första stycket p. 2–5 RB, det vill säga kraven i fråga om för domartjänstgöring erforderliga kunskapsprov, erforderlig praktisk och teoretisk utbildning, att vara känd för redbarhet och också i övrigt lämplig att utöva advokatverksamhet. För det tredje finns i 8 kap. 2 § andra stycket RB en möjlighet för samfundets styrelse att i enskilda fall medge undantag från antagningskraven i första stycket p. 2 och 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser. De punkterna Advokaten Nr 4 • 2013