Tidningen Energi, nr 6/2018 1
Nyheter Ny Googletjänst mäter CO2-avtryck Google
arbetar med att utveckla ett öppet verktyg, Environmental Insights Explorer, EIE, för att tillgängliggöra klimatdata för städer. Målet med verktyget är att hjälpa städer att ta reda på sina koldioxidavtryck, utan att de ska behöva betala för analysen. Det rapporterar Dagens Industri. Google vill därigenom driva på utveckling genom att skapa mer enhetliga mått globalt, vilket kan vara en viktig grund för politiska åtgärder liksom vägledning för lösningar och för att mäta utvecklingen. Verktyget ska bland annat bedöma byggnaders och transporters koldioxidutsläpp på stadsnivå, liksom potentialen till förnybar energi. Samarbete ger 700 laddplatser i norr Genom ett nytt samarbete mellan Vattenfall InCharge och fastighetsbolaget Diös kommer cirka 700 laddplatser för elbilar installeras i tio tillväxtstäder i norra Sverige. Laddstationerna, som kommer att vara förberedda för semisnabb laddning på 22 kW, ska installeras vid kommersiella lokaler och kunna användas av anställda och besökare. Installationerna påbörjas i höst och kommer byggas ut under en treårsperiod. Rekordstor vindpark i Irländska sjön Världens hitintills största offshore vindenergipark, Walney Extension Offshore Wind Farm, som startades den 13 september 2018, har en total kapacitet på 659 megawatt. Vindparken som har 87 stycken turbiner täcker ett område som motsvarar cirka 20 000 fotbollsplaner och kan förse nästan 600 000 bostäder i Storbritannien med elektricitet. Regeringens nya bestämmelser för reglering av intäkterna från elnätsverksamhet oroar energibolag. Målet med de nya bestämmelserna är att de flesta elnätskunder ska få kraftigt sänkta elnätsavgifter från år 2020. ”Vi får lägre intäkter, när vi behöver satsa som mest” Hur påverkas ni av dessa bestämmelser? – Det förnybara samhället är en utmaning för elnätet. Regeringen verkar inte se sambandet mellan målen kring klimat, resurseffektivitet, tillväxt och förnybar energi, och de effekter som förändringen av regleringen av elnäten får. För att klara målen behövs stora investeringar i elnät och säkerhet. Vi får lägre intäkter, när riskerna och osäkerheten är som störst och samhället behöver att elnäten satsar som mest. Vad ser du som det största problemet? – Vi står inför ett skifte där hela energisystemet har stora utmaningar. Riskerna är högre än på länge. Vi elnätsbolag ska serva och hantera en ökande skara mikroproducenter, elektrifiering, fler elbilar. Digitaliseringen medför nya möjligheter, krav och risker. Allt mer förnybar el ska integreras. Elmarknadsinspektionen utgår ifrån våra historiska kostnader när de räknar på nya intäktsnivåer. Resonemanget baseras på att alla delar i vår utrustning ska hålla hela avskrivningstiderna, och det kanske de gör tekniskt, men den utvecklingen kräver troligtvis förändringar, som gör att mycket av dagens investeringar inte kommer kunna användas hela sin livslängd. Då håller inte resonemanget längre. Många kommuner och städer växer i storlek nu. Det finns risk för effektbrist, i vissa 12 Tidningen ENERGI Nr 6 2018 HALLÅ DÄR! duktiga elbolag skulle gynnas mera. Jag skulle vilja se åtgärder som premierar energibolag som gör ett bra jobb, och då inte bara på kort sikt. Vad saknas i Energimarknadsinspektionens förslag? – Vi behöver ett regelverk Lovisa Fricot Norén Vd för elnätsbolagen inom Tekniska verken i Linköping delar av Sverige kommer det inte gå att bygga industrier och bostäder i den takt som behövs. Hur är situationen i Linköping? – Vi finns i en region med hög tillväxt vilket är positivt. Vi behöver bygga om, flytta anläggningar och kablar för att möta behoven. Det kostar! Vi behöver hitta smarta lösningar för elnätet och dimensionera för nya behov, men kommer vi ha råd att satsa medel för att göra det? Effektfrågan är viktig, men med så snäv ekonomi blir det tufft att komma vidare. Energimarknadsinspektionen har nyligen presenterat ett antal mål för att öka incitamenten för branschen att arbeta med kvalitets- och effektivitetsfrågor. Hur ser du på dessa förslag? – Jag tycker flera av förslagen går i rätt riktning, incitamenten för effektivitet måste bli starkare, men jag tycker att som ger incitament till att jobba med efterfrågeflexibilitet. Det måste finnas någon sorts kompensation för det värde som skapas genom att effekttoppar kapas och som motiverar de kostnader som behövs för att nå ditinformation om vilken roll elbolagen har att spela i det framtida totalförsvaret, där IT-säkerhet är en viktig faktor. Jag är övertygad om att politiken såväl som kunderna är måna om att vi kan ta vårt ansvar även här, men den mycket ansträngda ekonomiska situationen påverkar vår möjlighet att agera framöver. Hur ser du på framtiden? – Jag är full av energi, men samtidigt orolig för hur vi får möjlighet att tillsammans skapa framtidens energisystem! Vi behöver en balanserad dialog med både kunder, politiker, myndigheter och branschens aktörer. Jag förstår att kunder vill betala mindre och är upprörda över de senaste årens höjningar, men vi måste också se vad det är samhället vill skapa långsiktigt, vilka mål inom klimat, resurseffektivitet, förnybar energi och tillväxt som vi ska försöka uppfylla. MARIE KOFOD-HANSEN