Advokaten 1
Reportage Rundabordssamtal Då ska man mäta det i
lidande, så omvandlar man det till kränkningsbegrepp och så har vi det i straffrätten som fokuserar på offret. Det är på något sätt flytande; vad exakt det här innebär är väldigt öppet. SÅ VÄLJER MAN FORSKNINGSPROJEKT tomas: Vad jag har funderat på är om det finns någon specialstraffrätt som vi skulle vilja se beforskad? Vi har ju den allmänna straffrätten och den allmänna straffrättens allmänna del, men det är alltid aktuellt på något sätt. Och det kommer nya avgöranden från HD. Men det kan ju finnas någon specialstraffrätt också, som man känner inte är så genomgången. En sak som jag har kommit i kontakt med är marknadsmissbruksmålen. Det finns en kommentar till lagen, men den är väldigt svårtillgänglig, tycker jag. magnus: Problemet, som väldigt ofta när det gäller nya moderna områden, är om man hittar någonting som utgör ett stort problem som man naturligtvis har goda skäl att beteckna som klandervärt om man vet att det har gått till på något visst sätt. Men den materia som man numera kriminaliserar är inte sällan oerhört komplicerad och i efterhand näst intill omöjlig att få någon kännedom om. Om man till exempel tar marknadsmissbruksfallen, och man säger att någon har betett sig på ett otillbörligt sätt i samband med aktiehandel, så ska man då försöka mäta hur kurvor på aktier har sjunkit eller stigit och hur och varför aktörer på marknaden har betett sig på ett visst sätt beroende på någon annans agerande; samtidigt präglas sådana beteenden redan från början av ett ganska irrationellt tillvägagångssätt och ett stort antal andra faktorer. Kausaliteten är inte sällan närmast omöjlig att avgöra i efterhand. kerstin: Apropå vad som kan hända i framtiden: Mycket som sker är så komplicerade händelseförlopp, så att man måste nästan vara expert på områden för att förstå dem, det räcker inte att kunna juridik längre, utan man måste kunna själva ämnesområdet. Men är det någonting man ser framför sig? magnus: Man ska inte kriminalisera på ett sätt som slår alldeles för brett. Advokaten Nr 8 • 2014 Våra strafflagsfäder hade på flera sätt en enklare uppgift, som började med det som var nära relaterat till mänskliga, till vardagliga handlingar. Lagstiftningen var mer kasuistisk. Men ju bredare man slår, ju mer abstrakt skadan blir och ju ”fluffigare” gärningen blir, desto mer är det att ta ställning till för en åklagare. Problem uppstår med vad det är som faktiskt ska bevisas i en rättegång. Dessutom blir det svårt för domstolar att hantera dessa mål. – Lagstiftning förutsätter på något sätt att vi kan relatera till en verklighet som går att subsumera under straffbudens rekvisit. Det är angeläget att vi inte tappar den kopplingen. Det finns redan i dag när det gäller till exempel otillbörlighetsrekvisitet för mutbrott, då går gränsen vid otillbörligt; vad det betyder är att ”det finns goda skäl att inte göra på det sättet”. Men alla sådana abstrakta faror är ett sätt för lagstiftaren att avstå från att ta direkt ställning och därmed överlämna till domstolarna att bestämma kriminaliseringens omfång. Det vore många gånger bättre om lagstiftaren vågade bestämma vad som ska kriminaliseras. stefan: Man kan fundera på om inte administrativa och ekonomiska sanktioner är mer effektfullt på vissa områden, till exempel när det gäller skattelagstiftning. Man kan man ju reflektera lite över konstruktionen när Lagmannen vid Stockholms tingsrätt Stefan Strömberg tycker att man i större utsträckning borde prata om svåra frågeställningar som dyker upp från ett teoretiskt och principiellt perspektiv och inte bara knutet till ett enskilt fall. ”Man kan fundera på om inte administrativa och ekonomiska sanktioner är mer effektfullt på vissa områden, till exempel när det gäller skattelagstiftning.” Stefan Strömberg det gäller skattebrott. Domstolarna ska göra två prövningar. En skatterättslig och en straffrättslig. Det vore ju bättre att man i större utsträckning använde sig av sanktioner som är mycket tydliga och som ofta bygger på ett brott mot en ordningsregel. Det blir på det sättet mer konkret. En annan sak som är intressant är massbrotten, till exempel Blocket-bedrägerier eller bluffakturor, där massor av personer är brottsoffer. Den typen av brott föreställer jag mig att de som skrev brottsbalken inte tänkte sig då den skrevs. På den tiden var man ju tvungen att klistra varje kuvert. En liknande situation är olaga försäljning av sprit. Där blir det så att man från polisens sida tvingas att hålla på länge för att få ihop bevis på tillräckligt många enskilda försäljningar för att brottslighetens verkliga allvar ska framgå och det ska kunna bli en påtaglig påföljd. magnus: När det gäller de här bedrägerierna med bluffakturorna visar det på något väldigt intressant. Här har man i doktrinen diskuterat länge att man borde öppna för möjligheten att se flera i sig brottsliga gärningar såsom delar i ett och samma brott trots att varje gärning för sig duger för att vara ett mindre allvarligt brott. Om man lägger samman ett helt förfarande till ett brott kan man omvärdera verksamheten. Första gången man justerade kriterierna för vad som 23 »