Advokaten 1
Fokus Handläggningstider så att handläggningen Me
n man får inte sabotera handläggningen och göra något oetiskt.” Bengt Ivarsson tryck underifrån från dem som har drabbats av långdragna mål och initiativ ovanifrån från domstolar och Domstolsverket. Han menar att människor och företag som drabbas av handläggningstider som strider mot Europakonventionen och rättegångsbalken bör protestera och processa om skadestånd. – Den som har drabbats ska ha gottgörelse. Det är naturligt. Men det är också ett sätt att visa på de problem som finns och därmed sparka igång en process i domstolsväsendet. En förutsättning för att handläggningstiderna även fortsättningsvis ska kunna hållas nere är att domstolarna har tillräckligt med personal. Där kommer Domstolsverket in. – Vi försöker ge domstolarna de resurser som de behöver, men utrymmet är begränsat. På generell nivå har Domstolsverket identifierat att för att inte tappa i tempo framöver behöver vi 270 miljoner kronor i ramhöjningar. Men vi har fått tydliga signaler om att det ekonomiska läget är sådant att det inte är troligt att vi får de pengarna, säger Martin Holmgren. Utan mer resurser blir det, enligt honom, svårt att fortsätta att pressa ner handläggningstiderna i någon större utsträckning. Han understryker att om det ändå skulle ställas ytterligare krav på att domstolarna ska effektivisera sin verksamhet måste konsekvenserna för kvaliteten på handläggningen och arbetsmiljön på domstolarna beaktas. – Om kraven på att det ska avgöras fler och fler mål per domare hela tiden ökar når man så småningom en gräns där det finns en risk för att det går ut över kvaliteten. Jag tycker inte att vi är där i dag, men en domare avgör i dag 30 procent fler mål på ett år än vad en domare gjorde för tio år sedan. EUROPAKONVENTIONENS BETYDELSE Martin Holmgren tror att Europakonventionen har haft stor betydelse för att effektivisera de svenska domstolarnas arbete. Många domstolar arbetar i dag både med att få ner den totala handläggningstiden och med att se till att mål inte blir liggande utan åtgärd. Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt, tror också att de rättsfall som med stöd av Europakonventionen har resulterat i skadestånd för långsam handläggning har bidragit till att domstolarna har blivit mer medvetna om att mål bör avgöras inom en rimlig tid. – Rättspraxis visar att tar det lång tid kan det bli efterräkningar för staten i form av skadestånd. Det är en viktig signal som gör att domstolarna bryr sig om de gamla målen. När Europadomstolen 2007 kom med avgöranden skapades genom Högsta domstolens praxis en ordning som innebär att det i dag finns möjlighet att få ersättning för långsam handläggning i Sverige. Advokaten Nr 8 • 2014 – Det handlar om att staten ersätter den kränkning som den långsamma handläggningen innebär. Det är Europadomstolens avgöranden som har bestämt att vi i Sverige nu har den här ordningen, säger justitiekansler (JK) Anna Skarhed. Enligt svensk rätt finns ingen ersättningsrätt för kränkning, annat än om det har begåtts brott. Det förutsätter att det finns ett tjänstefel i botten. Den som inte anser sig ha fått en rättegång inom rimlig tid kan vända sig till JK med ett skadeståndsanspråk. – Den som har drabbats av en grundläggande kränkning, till vilken rätten till rättegång inom skälig tid hör, har rätt till gottgörelse. Vi kan inte ha ett samhälle där staten kränker människors rättigheter utan att ta ansvar för det, säger Clarence Crafoord. Om JK inte beviljar skadestånd går det att vända sig till en advokat eller till Centrum för rättvisa, som företräder människor som har drabbats av långsam handläggning i domstol med krav på kompensation. – Vi har haft många processer med JK som motpart i den här frågan. JK har tidigare varit snål när det gäller ersättningsnivåerna, men har fått anpassa sig uppåt efter den domstolspraxis som har drivits fram, säger Clarence Crafoord. Anna Skarhed är av en annan uppfattning. – Justitiekanslern har i sina bedömningar försökt följa Högsta domstolens och Europakonventionens anvisningar. Centrum för rättvisa har legat på nivåer som vi inte tycker överensstämmer med det som Europadomstolen har sagt. Regeln är att vi tittar på Europadomstolens nivåer. Samtidigt är det sagt att man också ska ta hänsyn till hur det ser ut nationellt. Det innebär att i Europa kan skadeståndsbeloppen skifta beroende på hur det ser ut när det gäller andra skadestånd. Det är ganska svårt att bilda sig en klar uppfattning om var ersättningsnivåerna ligger genom att titta på olika fall. Det här är lite av en djungel. Men jag anser inte att JK har ändrat sin praxis på senare tid, det har inte varit vår avsikt, säger Anna Skarhed. Skadeståndets storlek kan variera från fall till fall, men enligt Clarence Crafoord ligger det ungefär på 10 000 kronor per år som fallet har dröjt. JK anser att det svårt att generellt säga något om skadeståndens storlek – de kan variera mellan 5 000 och 100 000 kronor beroende på vad saken gäller. Som måttstock för att det ska bli aktuellt med skadestånd ska ett mål ha legat helt utan åtgärd i ett år. Men det är först när den enskilda upplever den långsamma handläggningen som en kränkning som det finns skäl för att man ska få ersättning. – I vanliga fall när det gäller skadestånd finns det en faktisk förlust. En person kan ha förlorat sin inkomst eller fått sin bil förstörd och får kompensation för det. Här ska vi kompensera något som är oerhört svårbedömt i 35 » Eric Bylander.