Advokaten 1
Nyheter Anders Ygeman blir ny inrikesminister Yge
man får ansvaret för frågor som rör polisväsendet och civil krishantering. Posten har tidvis varit avskaffad, men återinförs i regeringen Löfven. Anders Ygeman är född 1970 och ordinarie riksdagsledamot sedan 1996. Ygeman bor i Årsta men är uppvuxen i Hagsätra. På Socialdemokraternas hemsida säger han sig brinna för rättvisa och utveckling. För att skapa bättre förutsättningar för människor i vardagen, men också för att skapa ett dynamiskt och hållbart samhälle. Anders Ygeman. Brottslingars kön och ålder har analyserats 86–98 procent av gärningspersonerna är män, beroende på studerad brottstyp. Vid misshandel och rån är oftast någon av samma kön som gärningspersonen utsatt för brottet. Vid sexualbrott är brottsoffret någon av motsatt kön, och vid hot är den utsatta oftast en kvinna, oavsett gärningspersonens kön. Det visar en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet. Ny integritetsskyddsmyndighet inrättas Miljöpartiet har anslutit sig till överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna om att göra de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel permanenta från den 1 januari 2015 och om att tillåta hemlig rumsavlyssning även vid utredning av spioneri, enligt den förra regeringens proposition från april. Miljöpartiet har kommit överens med Socialdemokraterna om att genomföra lagstiftningen om hemliga tvångsmedel – med tillägget att en särskild integritetsskyddsmyndighet ska inrättas, med uppgiften att samla tillsynen över integritetsfrågorna. 6 Målsägandebiträdets roll viktigast för att få framgång i våldtäktsmål Målsägandebiträdet är den viktigaste framgångsfaktorn i våldtäktsmål. Rikspolisstyrelsens rapport föreslår lagändring för att säkerställa att målsägandebiträde utses. Förordnande av målsägandebiträde är den största faktor som leder till framgång i våldtäktsutredningar. Det skriver Rikspolisstyrelsen i sin rapport Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkter, som nyligen presenterades. Syftet med rapporten är att förbättra och utveckla polisens handläggning av våldtäkter. Enligt rapporten bör framställan om målsägandebiträde göras i större utsträckning. Arbetsgruppen bakom rapporten anser att det är ”oacceptabelt att denna centrala fråga återkommande tas upp som en brist i våldtäktsutredningar”. Arbetsgruppen föreslår därför att det förslag om ändring och komplettering av rättegångsbalken som utredaren Claes Borgström lade fram i Sexualbrottsofferutredningens promemoria Anmälan och utredning av sexualbrott ( Ju 2004:1) ska aktualiseras igen. Förslaget innebär att förundersökningsledaren i samband med att förundersökning inleds ska vara skyldig att begära hos rätten att målsägandebiträde ska förordnas – på motsvarande sätt som enligt reglerna om offentlig försvarare. Rapporten vill också uppdra åt Statens kriminaltekniska laboratorium att ta fram nationella rutiner för hur polisens spårsäkringssats efter sexuella övergrepp ska hanteras, uppdra åt nationella bedömandegruppen (som i dag granskar mord) att granska våldtäktsärenden utan skälig misstänkt igen efter 30 dagar, om brottet har inslag av allvarligt våld eller en indikation om seriebrottslighet, och förbättra utbildningarna för våldtäktsutredare. Sverige fälls i Europadomstolen Sverige fälls för brott mot Europakonventionen i ett mål som rör Botniabanan. Bakgrunden till tvisten är att 18 medlemmar i Degernäs samfällighetsförening motsatte sig en sträckning av Botniabanan i närheten av Umeå. Sträckningen går igenom ett så kallat Natura 2000-område, det europeiska nätverk av naturskyddsområden som har inrättats i enlighet med EU:s habitatdirektiv. De flesta av medlemmarna i samfällighetsföreningen bor permanent eller delvis i fastigheter som ligger i närheten av naturskyddsområdet och de ansåg att tågbanan skulle orsaka buller och vibrationer och därmed påverka deras egendom negativt. I juni 2003 fattade regeringen beslut om att tillåta byggandet av en tio kilometer lång järnväg i närheten av det berörda naturskyddsområdet. Tre av de boende i området överklagade då beslutet till Högsta förvaltMA Bild från Botniabanans invigning. ningsdomstolen och hävdade att det stred mot såväl svensk som europeisk lag, då området där järnvägen skulle dras ligger nära ett Natura 2000-område. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning. Domstolen ansåg att de boende kunde få en rättslig prövning av beslutet att bygga järnvägen senare. Under de efterföljande juridiska förhandlingarna ansåg dock domstolarna, däribland Högsta förvaltningsdomstolen, att de var bundna vid regeringens beslut från 2003. I Europakonventionens artikel 6.1 stadgas om rätten till en rättvis rättegång. I domen slår Europadomstolen i Strasbourg fast att Sverige har brustit när det gäller att ge de boende runt Botniabanan i Umeå möjlighet till rättslig prövning av regeringens beslut att tillåta byggandet av järnvägen i närheten av deras fastigheter. Sverige har därmed brutit mot artikel 6 i Europakonventionen. Svenska staten har nu tre månader på sig att betala ut ett skadestånd på 20 000 euro. KK Advokaten Nr 8 • 2014 FOTO: TT NYHETSBYRÅN