Idag används mer bioolja än fossil olja i svensk
fjärrvärme. Men många mindre fjärrvärmenät har fortfarande kvar fossil olja. Konvertering är ofta kostsam i de mindre anläggningarna. Mer bioolja än fossil olja D et vinterbistra 2010 var ett toppår för olja i svensk fjärrvärme. Sedan dess har både fossil olja och bioolja backat. 2013 förbrukade svensk fjärrvärme totalt 1,4 TWh bioolja, medan fossiloljan stod för 1,24 TWh, visar Svensk Fjärrvärmes statistik. Dessutom tillkommer drygt 0,7 TWh tallbeckolja som räknas som förnybar. Ändå finns det många anläggningar som inte bränner bioolja. – Det är bara 17 nät som enbart har bioolja, 59 nät har både fossil och bioolja, medan 385 – oftast mycket små nät – har ingen bioolja. Det är främst de stora aktörerna som gått över till biooljan, säger Raziyeh Khodayari som ansvarar för bränslefrågor vid Svensk Fjärrvärme. Faktorer som bromsar Något som bromsar bytet till biooljan är kostnaden för ombyggnad av oljetankarna, som kan bli hög för en mindre anläggning, förklarar Raziyeh Khodayari: – Om tanken måste byggas om för uppvärmning av bioolja krävs en storlek på 800–1000 kubikmeter för att få tillbaka investeringar. Men använder man redan tjockolja och har uppvärmning, så är investeringarna små. En annan stötesten kan vara processen för miljötillståndet. – Det kan vara största hindret. Har anläggningen flera ändringar som kräver miljöprövning drar det ut på tiden. Det kan ta lång tid, i en del fall upp till två år för att få miljötillstånd. Det kan ibland påverka anläggningens beslut, vilket gör att man avstår från ett byte till bioolja, understryker hon. Att både bioolja och fossil olja minskat beror dels på varmare vintrar, och dels på att många fjärrvärmeanläggningar konverterats till mer fastbränsle. De tekniska utmaningarna kring biooljan tycks hanterbara idag. Numera finns erfarenhet om vilka ma14 Både bioolja och fossil olja toppade 2010 som var ett kallt år. Överhuvudtaget sjunker behovet av oljor då många fjärrvärmeanläggningar byggts om för att eldas enbart med fasta bränslen. terial som kan stå emot biooljans speciella kemi, uppger Raziyeh Khodayari. Det är viktigt att ha en välfungerande strategi för upphandling, kvalitetssäkring och anpassning av anläggningen till biooljan. Ökat underhåll Hos Kraftringen i Lund har man eldat med biooljor sedan mitten av 00-talet i Gunnesboverket. Där har tre av pannorna successivt konverterats från fossil tjockolja till tyngre biooljor, berättar Andreas Lagerblad, som är drift- och underhållsRaziyeh Khodayari chef. – De gick för fullt fram till 2013 och då användes 200 GWh bioolja. Nu har vi tagit i drift vårt nya biobränsleeldade kraftvärmeverk i Örtofta, vilket har trängt undan behovet av bioolja. Idag används 50 GWh bioolja för spetsvärme. Numera är driften med biooljan stabil vid Gunnesboverket, men vägen dit har krävt en del ändringar; som skyddande målning på insidan av oljetankar, och byte till rostfria rör. En egenhet med biooljan kan vara ökat underhåll, klargör Andreas Lagerblad: – Det är ökat slitage på brännarmunstycken. Den bioolja vi använder har högt askinnehåll, vilket ger Andreas Lagerblad täta vattensotningsintervaller, berättar han. BJÖRN ÅSLUND Fjärrvärmetidningen • Nr 8 • November 2014