Omstridd avfallsimport del D Avfallsförbränning k
an spela en viktig roll för EU:s nya mål om en cirkulär ekonomi. Samtidigt tvekar Europas miljöministrar om målens rimlighet. Och i Sverige finns ett motstånd mot import av avfall. et går emot hela vår självuppfattning om att Sverige är ett rent land med rena skogar och rent vatten. Att importera sopor är en direkt motsättning till det. Förklaringen att vi gör en miljöinsats och att tekniken är bra når inte fram, säger Lynn Åkesson, professor i etnologi vid Lunds universitet och mångårig forskare när det gäller synen på avfall. Kostnadseffektivt och miljöriktigt En snabb sifferexkursion visar att det under 2013 importerades 950 000 ton brännbart avfall till Sverige. Prognostiserat för 2014 är 1,4 miljoner ton. Totalt bränns 5 miljoner ton avfall per år i Sverige. Om blicken lyfts bort mot år 2020, är prognosen att cirka 2 miljoner ton avfall kommer att importeras. Det beror bland annat på nya EU-regler där avfallsförbränning kan bli en avgörande faktor för att nå målen, samt att svenska fjärrvärmeföretag ser avfall som ett kostnadseffektivt och miljöriktigt bränsle. – Den inhemska mängden avfall kommer att minska, samtidigt kommer det att finnas allt större mängder avfall som kan importeras från EU, säger Johan Sundberg, forskare på konsultbolaget Profu. Samtidigt säger Sundberg att detta gäller åtminstone de närmaste tio åren. Han poängterar dock att om de, till år 2030, hårda EU-målen gällande materialåtervinning uppnås medför det ett mindre utbud av avfall för energiåtervinning. Det kan ge lägre import efter 2020. Raziyeh Khodayari – Importen av avfall ökar. Det är många båtlaster och lastbilar och det kommer att hända saker, något går sönder och det börjar kanske lukta i någon hamn. Det finns en oro över detta hos människor och därför måste kommunikationen om den stora miljönyttan kring detta lyftas fram och förbättras, säger Johan Sundberg. Men vad handlar då kritiken om? En fråga som kritikerna tar upp är att den svenska kapacitetsutbyggnaden för energiåtervinning tränger undan motsvarande investeringar i andra länder som skulle behöva ta hand om sitt eget avfall och få ned sitt fossila användande. Johan Sundberg menar att det är ett svagt arguLynn Åkesson ment: – Om vi importerar två miljoner ton avfall år 2020 av totalt 140 miljoner ton som deponeras varje år i Europa så är det bara på marginalen. Det stora problemet är att andra Johan Sundberg måste göra mer. Enligt Sundberg finns också en uppfattning att det i Sverige av misstag finns en överkapacitet av avfallsförbränning. En historisk tillbakablick visar dock, enligt Sundberg, att avfallsförbränningen tog fart 1998 då deponiskatt och förbud diskuterades på allvar. Från 2002 fick inte brännbart avfall deponeras annat än på dispens men sedan 2008 finns kapacitet att ta hand om det inhemska avfallet och mer därtill. – De som tycker illa om det Tuffa återvinningsmål I EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi från juli i år, föreslås att målet för återvinning av hushållsavfall skärps till 70 procent år 2030. Nuvarande mål är 50 procent fram till 2020. Dessutom vill EU-kommissionen år 2025 införa ett deponiförbud för ”återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart” avfall och 2030 vill man se ett deponiförbud mot allt återvinningsavfall. 16 Weine Wiqvist här kallar det för överkapacitet, att vi har förbyggt oss och att det är skälet till importen. Men anläggningsägarna har byggt mer kapacitet för att kunna importera, säger Johan Sundberg. En annan fråga som kritikerna lyfter fram är att det inte är miljövänligt att elda avfall och att energibolagen tjänar stora pengar på hanteringen. – Egentligen är det tvärtom, det är inte så hi mla lönsamt. Men det ger en väldigt god miljöeffekt. Enligt våra beräkningar är brännbart avfall det mest miljövänliga av alla varor vi importerar till Sverige när det gäller klimatpåverkan, säger Sundberg. – I avfallsförbränningsanläggningarna finns miljöreningsteknik både på luftsidan och vattensidan. Merparten av tungmetallerna hamnar i flygaskan. Emissionsnivån från avfallseldning är på ungefär samma nivå som från biobränsle då det är hårda krav på avfallsförbränningsanläggningar, säger Raziyeh Khodayari, områdesansvarig för miljö och bränsle på Svensk Fjärrvärme. – Vi tycker att samhället måste se till att mängden avfall minskar och att vi samlar de fraktioner som går att återanvända men det är bättre att förbränna det som blir kvar istället för deponering. Energiåtervinning av avfall är en del av lösningen på väg till en cirkulär ekonomi, säger Raziyeh Khodayari. Svår bild att förmedla Och just frågan om avfallsimport som del av den cirkulära ekonomin är också något som lyfts fram av Avfall Sverige. Utgångspunkten är avfallstrappan som bygger på att samhället i första hand ska förhindra att avfall skapas och i andra hand försöka återanvända det. På tredje plats kommer materialåtervinning följt av energiåtervinning. Sist kommer deponi. – Drömscenariot är att deponeringen upphör och att återvinningen ökar. Men energiåtervinning kommer inom överskådlig tid att vara en effektiv metod för att ta hand om avfall som inte kan återvinnas på annat sätt. Det kan gälla osorterat och farligt avfall eller rester från materialåtervinning, säger Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige. Miljönyttan med avfallsförbränning verkar således tydlig. Men det är en svår bild att förmedla. – Människor är inte alltid rationella, helst inte när det gäller avfall. Det är ett uråldrigt stigma där det förr i tiden var så att de som jobbade med sopor var i samma gäng som bödlarna. Symboliken att det är smutsigt finns kvar och i vardagen är de flesta människors erfarenhet att sopor är äckligt, säger professor Lynn Åkesson. Hur kan det ändras? – Det är som droppen som urholkar stenen. När kraven på säkerhetsbälte kom så var det en stor debatt. Nu använder vi det med en oreflekterad handling. På samma sätt kan det bli när det gäller avfallsförbränning till energi, säger Lynn Åkesson. OLLE NYGÅRDS Fjärrvärmetidningen • Nr 8 • November 2014