Miljö & klimat Norrbottens Miljöpris, utmärkelsen
Hållbart Ledarskap och Stora Förnybarhetspriset är titlar som den familjeägda Polarbrödskoncernen kammat hem under bara den senaste månaden. För ägarna Anna Borgeryd och systern Karin Bodin är byggandet av en uthållig försörjning livsnödvändig för hela civilisationen. Därför investerar de just nu i egna vindkraftverk som förväntas vara i bruk redan vid årsskiftet. Närbild Namn: Anna Borgeryd. Familj: Maken Roger och döttrarna Emma och Nina. Ålder: 45 år. Yrke: Delägare, styrelseordförande och koncernstrateg för Polarbröd. Utbildning: Doktor i statsvetenskap. Skrev en systemutvärderande avhandling om konflikthantering. Bostad: Villa i centrala Umeå. Uppvärmning: Fjärrvärme och solpaneler. Favoritlag: Dotterns fotbollslag Sandåkerns SK, flickor -01. Gör helst på fritiden: Spelar musik, gitarr och piano, är i naturen och med familjen. Läser just nu: ”The Origin of Wealth” av Eric Beinhocker. Dold talang: Är författare till relationsromanen ”Tunna väggar”, som kallats ”ett underhållande manifest för hållbarhet i relationer, ekonomi och miljö”. Kan också klippa hår ganska bra, brukar klippa makens hår och ibland även döttrarnas. S Uthållig försörjning tartskottet till det som senare skulle bli Polarbröd gick så tidigt som 1879. I dag omsätter koncernen 1 miljard kronor och sysselsätter nära 400 personer. Deras bagerier ligger mitt i den norrländska glesbygden, i Älvsbyn, Omne och Bredbyn. Det största av dem är anläggningen i Älvsbyn som också är en av fjärrvärmeverkets kunder. Polar - bröds huvudkontor finns i Umeå och även den fastigheten har fjärrvärme. När Fjärrvärmetidningen möter upp Anna Borgeryd utanför kontoret kommer hon cyklande med hjälmen på huvudet. Förra veckan var hon i London för att träffa bokförlaget som ska ge ut hennes roman ”Tunna väggar” i England. Hennes schema är tajt och det var just så pass att hon lyckades klämma in en intervju nu. – Jag drömde i natt att en vän frågade mig hur jag gör när jag planerar mitt liv, säger hon i hissen på väg upp. Men hon säger det med ett leende och ger inte alls intrycket av att vara stressad, snarare i ett sinnestillstånd som andas positiv energi. Vinsten skapar möjligheter När Anna Borgeryd och Karin Bodin skulle ta över bolaget var de sedan barnsben väl införstådda i allt det som Polarbröd stod för och ville vara. Anna berättar hur det hela började växa, att deras mormor Greta Nilsson kanske egentligen ville bli filmstjärna, men samtidigt bo kvar i Älvsbyn. Så istället skapade hon tillsammans med maken Gösta Polarbrödet med ambitionen att nå ut i hela världen med en produkt i världsklass från en liten by i Norrland. Något som visade sig bli en succé. Men det har aldrig under de 135 åren som familjen bakat norrländska brödkakor varit ett mål i sig att enbart gå med vinst. Vinsten har alltid setts som ett medel till att även kunna skapa annat. Inte minst bra arbetstillfällen i små norrländska byar. Långsiktighet 18 för vårt dagliga bröd och uthållig försörjning är också två viktiga ledord. – Vår generations tillägg, som jag kan känna att den äldre generationen kanske inte hade, är insikten om sammanhanget. Tidigare fattade de inte att världens försörjning, som den nu ser ut, inte kommer att fungera i längden. När man inser det blir det a och o att bygga en uthållig försörjning, menar Anna. – Om inte vi, alltså hela civilisationen, fattar vad som står på spel, om vi är oskickliga och inte börjar bygga om försörjningen, då är risken att vi till slut får gå tillbaka till ”varsågod ett järnspett och en potatis”. Det vill säga tillbaka till 1800-talet fast denna gång med miljöförstöring. Helt hållbara år 2022 Polarbrödskoncernens målsättning är att bli helt hållbar till 2022. Enligt en livscykelanalys som Polarbröd lät göra 2007 visade det sig, som för så många andra, att deras största utmaningar ligger inom jordbruket, därefter kommer transporterna, emballagen och elförsörjningen. – Vi frågade oss inom vilket område vi kunde påverka mest nu. Naturligtvis jobbar vi med alla dessa fyra områden samtidigt, men elproduktionen, där finns konkurrenskraftig teknik i dag, så det var självklart att vi skulle investera i förnybar energi. Om man ska lyfta fram en solskenshistoria inom klimat- och miljöutvecklingen så är det just konkurrenskraften hos förnybar elproduktion. Det blir liksom en ”no-brainer”. Inte självklart för alla Samtidigt erkänner hon att det kanske inte är lika självklart för alla och jämför processen med avskaffandet av slaveriet i USA. – Det blev ju krig då eftersom det fanns folk som hade all sin förmögenhet i slavar. Nu finns det folk som Fjärrvärmetidningen • Nr 8 • November 2014