STT 1
4 STT Vecka 13 onsdag 28 mars 2018 SJUHÄRAD ÖVERG
IVNA HUS Förfallet och övergivet. Kanske också ensligt beläget. Ödehus fascinerar många och STT skrev tidigare i mars i bilagan Bygg, Bo och Energi om två övergivna hus. Ämnet har engagerat er läsare och här kommer en uppföljning om ödehus. Hus med historia och karaktär KIND Ödehus, spökhus, skeletthus, kärt barn har många namn brukar man säga. Klart är i alla fall att ödehus fascinerar, men vad gäller för dess ägare egentligen? Det finns flera grupper på Facebook som visar fascinationen över förfallna och övergivna byggnader. Ett exempel är övergivna platser med över 98 000 medlemmar. Vad som anses vara just ett ödehus finns ingen entydig beskrivning av. Lantmäteriet har utgått från en bostadsbyggnad där ingen kan antas bo. Fastigheten har dessutom inte ändrats i fastig5 frågor till Andreas Natt och Dag DALSTORP Andreas Natt och Dag fotograferar gärna övergivna platser. Bland annat har han varit vid huset i Gölingstorp som STT skrev om i bilagan Bygg, Bo och Energi i början av mars. Hur länge har du fotograferat övergivna platser? – Jag har fotograferat övegivna gamla torp, industritomter och liknande obejekt i närmare tjugo år men börjat dela bilderna i sociala medier först nu som en komplettering till mina flygfoton. Vad är det med platserna som fascinerar dig? – Det är känslan man får när man kommer till en övergiven plats som är så fascinerande, att det en gång i tiden sprudlade av liv. Ofta finns det intressant historia bakom varje plats man besöker. Hur får du bästa bilden av dessa platser? – De flesta av mina bilder slänger jag direkt men så hittar men den där enstaka bilden som man faktiskt är nöjd med. För att få till den där exAndreas Natt och Dag driver taxirörelse och fotograferar, både med och utan drönare. FOTO: PRIVAT Fotograferar ödehus tra känslan så händer det att jag använder ett vanligt värmeljus för att få lite mystik i bilden. Med de långa slutartiderna jag använder i många av mina foton så kan ett litet ljus ge mycket fina effekter. Ett av husen du fotat är Gammelgår’n i Gölingstorp som STT skrev om i början av mars. Varför just det huset? – Just det gamla ödehuset i Gölingstorp känner jag inte till något om men åker förbi där flera gånger i veckan och jag har många gånger tänkt att det vore kul att fånga det på bild nattetid. Något nytt objekt du planerar att fota? – Det finns en plats som jag särskilt planerat att besöka framåt våren då snön smält bort. Det är SJ:s gamla impregneringsanläggning utanför Limmared. Jag har tidigare varit där och flygfotograferat men jag tror mig kunna få riktigt effektfulla bilder därifrån nattetid. Där är en särskild atmosfär med den gamla järnvägsrälsen och hundratals betongfundament från en svunnen tid. YLVA HIDENG Ofta finns det intressant historia bakom varje plats man besöker. ANDREAS NATT OCH DAG hetsregistret sedan 1950 eller bytt ägare sedan 1970. Enligt Lantmäteriet finns det många sådana byggnader i landet. En del är fritidshus medan andra är ärvda hus som sällan besöks. – Fastighetsägaren har en skyldighet att hålla huset i ett vårdat och säkert skick oavsett om man bor där eller inte, säger Marcus Gunnarsson, tillsynshandläggare på byggenheten i Ulricehamn och Tranemo kommun. Hur många ödehus som finns är det ingen som vet. Det finns idag ingen samlad bild av hur vanligt det är med övergivna hus. Byggnader får inte vara hur förfallna som helst. Det får till exempel inte finnas risk att barn kan skada sig, tak rasa in eller husdelar falla över vägar. – Om det kommer till vår kännedom att så är fallet så har vi en skyldighet att undersöka och att göra en utvärdering. I första hand är kommunens mål att ägaren ska förbättra alternativt riva huset frivilligt. Annars kan det bli fråga om åtgärdsföreläggande när en ägare inte sköter en tomt eller byggnad. Byggnadsnämnden kan, om det inte är praktiskt eller ekonomiskt möjligt för ägaren att vidta åtgärder, besluta om rivningsföreläggande. Men då måste ägaren först få skälig tid att åtgärda. Byggenheten i Ulricehamn och Tranemo får in ett tiotal anmälningar varje år. – Men det kan vara allt från en skrotbil på tomten till helt förfallna byggnader. Vi åker dock alltid ut och kollar varje anmälan, säger Marcus Gunnarsson. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com 2018-03-08 Vecka 10 onsdag 7 mars 2018 Bygg, Bo & Energ - Bilaga som medföljer STT 15 TEMA ÖVERGIVNA HUS Förfallet hus blev en följetong I Älvsered har man länge försökt få bort ett förfallet ödehus mitt i byn. Nu har arbetet gett resultat, Falkenbergs kommun har sänt ett vitesföreläggande till ägaren om rivning. Men det kan fortfarande dröja innan huset är borta. ÄLVSERED I Älvsered har man de senaste åren gjort ett stort arbete med försköning och uppröjning på orten, med målet att bli ”Hallands vackraste by”. Ett arbete som letts av Älvsereds vägförening, med hjälp av ideel la krafter. Men en skönhets fallet hus som är centralt beläget i byn. – Det läggs mycket ar hället, och så har vi det här mitt i bebyggelsen, säger Göran Bengtsson, som är en av de engagerade. Det är dock inte bara utseendet på huset man tänker på, utan farorna för mar som vill undersöka byggnaden. – Det är barn som springer här och plockar i grejerna, så vi får säga till, säger Monica Andersson. Monica och maken Vanjor är närmsta grannar till huset, som stått övergivet länge. – Vi har försökt få bort det i tio år. Vi var först inne på att försöka köpa det, men vi har lagt ner det nu, säger Vanjor. Huset har stått obebott ett bra tag, och förfallet Tidigare påstötningar till Falkenbergs kommun har varit resultatlösa, men nu är bollen satt i rullning. Lollo Nilsson tog kontakt med Bengt Hackberg (S), vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, som lovade att hjälpa till. Övergivna och förfallna hus är inte helt ovanliga i kommunen, säger Bengt Hackberg. – Sådant här återkommer med ojämna mellanrum Miljö- och hälsoskyddsnämnden har dock ansvaret för riv ningsärenden enbart när det rör sig om risker för människors hälsa eller för miljön, berättar han. – Det kan vara när det står bilar utanför ett hus som kan läcka batterisyra, har hunnit gå långt. Tomten är igenväxt, putsen har börjat falla av, dörrarna står på vid gavel och i fönstren är rutorna borta, men enstaka uppstickande – En liten unge som klättrar in här kan ju skära av sig händerna, säger Lars Olof ”Lollo” Nilsson från vägföreningen. ”Vi har försökt få bort det i tio år.” Vanjor Andersson Göran Bengtsson, Monica och Vanjor Andersson, Lars Olof ”Lollo” Nilsson och Gert-Ove Carlsson har arbetat för att få bort det förfallna ödehuset i Älvsered. eller om det rör sig om en verkstadslokal med farliga ämnen. Om det inte föreligger direkta hälso- eller miljörisker är det bygg lovsnämnden som handhar dessa frågor. Bengt Hackberg lämnade därför över ärendet, och det togs upp på bygglovsnämndens möte den 25 januari. Enligt protokollet från mötet har bygglovsenheten gjort en tillsyn redan 2014. Det konstaterades redan då att huset var svårt förfallet. Bygglovsnämnden skickade ett brev till ägaren, som dock inte löste ut försändelsen. Polis anlitades för att delge ägaren, men inte heller detta lyckades. Där stannade det hela av, men efter den nya anmälan som Älvsereds vägförening skickade in i januari gjordes en ny tillsyn. Vid den konstaterades att inga åtgärder vidtagits beträffande byggnaden, som istället förfallit bortom all räddning. Bygglovsnämnden beslutade därför att ägaren måste riva huset inom tre månader, annars väntar ett vite om 100 000 kronor. Nu är frågan om man denna gång lyckas delge ägaren. – Vi har koll på vem som äger huset, och har skickat beslutet till polisen för delgivning. Sedan är frågan om polisen får tag på ägaren, och om personen i så fall har pengar till rivning, säger Bo Gustafsson (M), ordförande i bygglovsnämnden. Vad händer annars? – Då har vi möjlighet att riva byggnaden på kommunens egen bekostnad. Men det kan ta tid innan man kommer så långt. Efter de tre månaderna ska ett beslut om rivning fattas, och sedan ska man anlita någon som ska utföra den. Så TEXT & FOTO Katarina Johansson katarina @stthuset.com Foto: Katarina Johansson Älvseredsborna får troligen vänta ett tag till på att få bort – Jag förstår att folk reagerar. Sådant här är inte kul, och det blir lätt en följetong, säger Bo Gustafsson. Lollo Nilsson är dock nöjd med att en rivning är på gång. – Vi har väntat länge, så det är roligt att det äntligen händer något. PRIMA MÅLERI AB jari@primamalare.se 0730-38 77 79 0325-187 20 · Moavägen, Tranemo · www.temab.com VästkustStugan Byggvaror en byggvaruhandel för alla! Öppettider: Vi erbjuder ett stort sortiment inom bygg med kvalité och priser som tål att jämföras! Välkomna! Byggvaror Öxabäcksvägen 9, Mjöbäck Tel: 0325-18616 Ett fritidshus är en plats utan måsten. Det är långa kvällar, lugn och ro framför braskaminen och härliga kvalitetsstunder med familj, vänner och barnbarn. Idag är det allt fl er som gör fritidshuset till sitt permanentboende vilket ställer höga krav på komfort och kvalitet. Välkommen att ringa oss, tel. 0325-18600. Mån-Tors 7-17:30, Fred 7-16, Lörd 9-12 -Välj fritidshus och bo där jämt! Ulf Aronssons Bygg AB Gamla vägen 7, 512 60 Överlida • Tel. 070-860 34 99 Så här såg det ut i början av mars när STT skrev om ödehus i bilagan Bygg, Bo och Energi. FOTO: STT Så här säger juristen om olaga intrång i ödehus: Gå in i ett ödehus: Oavsett om huset är övergivet eller inte finns det fortfarande någon som äger huset och det som finns där inne. Du behöver då dennes tillstånd för att gå in i huset. Om du inte fått tillstånd är det brottsligt att gå in i huset, oavsett om någon bor där eller om det är övergivet. Den enda skillnaden är att den som går in i ett hus där någon bor döms för hemfridsbrott medan den som går in i en obebodd fastighet istället döms för olaga intrång. Straffet för båda brotten är böter. Värt att notera är att ett hus kan räknas som en bostad även om ingen bor där just nu. Om man bryter sig in i en sommarstuga kan det alltså räknas som hemfridsbrott. Ta något i ett ödehus: Om du tar något du hittar i huset begår du stöld. Trots att huset är övergivet bör nämligen ägaren fortfarande anses ha besittning till sakerna i huset då det normalt klart framgår att saker inuti ett hus tillhör ägaren. Varför så gott om ödehus: Husen har en rad olika historier bakom sig. Ofta är problemet ägare som flyttat, möjligen utomlands, som kanske inte ens går att nå eller som saknar pengar att åtgärda eller riva fastigheterna. Många gånger kan sociala problem vara en faktor, men det kan också vara så enkelt som att en äldre människa inte längre kan bo kvar hemma i sitt hus, som inte övertas av någon som håller efter det. Avfolkning, helt enkelt. Det kan också vara oseriösa fastighetsägare som lämnar husen åt dess öde eller att arvingar inte har råd att underhålla fastigheter de ärvt. Initiativ för samhällets bästa Så här gjorde Uddebo med sitt skeletthus UDDEBO På Kilavägen fanns ett ödehus som stått och förfallit i 15 år. Det började bli farligt för både människor och djur. Orten gick samman och rev byggnaden. Det som en gång var en trevåningsbyggnad på Kilavägen 2 i Uddebo är idag bara en snötäckt tom tomt. Huset som stått där är borta. – Det hade gått så långt att det var en fara för allmänheten. Det hade brunnit på tomten och gamla bilar och båtar stod och rostade sönder. Kommunen hägnade in med fårstängsel men det hindrade ingen från att gå in. Hade det varit i bättre skick hade vi kunnat renovera det men vi var tvungna att riva, säger Caroline Bergmann, initiativtagare till husrivningen. Hon tog kontakt med husägaren och löste så att huset och marken såldes till henne. Inte för att hon ville äga det, utan för att hon ville riva. – För att få kommunen att gå in och riva måste de ta över äganderätten och det gör en kommun sällan. Dessutom fanns ett vite på fastigheten som kanske inte var så lockande. Jag löste det så att jag tog över istället, och fick sex månader på mig att ordna rivSå här såg huset på Kilavägen i Uddebo ut före rivningen. – Vi kallade det för skeletthuset, säger Caroline Bergmann. FOTO: PRIVAT ningstillstånd samt lösa rivningen och iordningställandet av tomten. Hon samlade in pengar, från boende i Uddebo men också mer långväga personer skänkte pengar som en i Stockholm som varit i byn på besök. Många hade sett huset dagligen och engagemanget var inte svårt att skapa. – Att riva var en dags arbete med grävmaskin och det räckte insamlingen till. Sedan röjdes tomten upp så totalt tog det ungefär ett år från det att allt startade tills huset var borta, säger hon. Initiativet att riva togs för att många tyckte att huset skulle bort, och för att göra plats för en ny byggnation. – Det är viktigt att våra samhällen också utvecklas av de boende. Man behöver inte vänta på att kommunen ska agera utan kan göra det själv om människor går ihop. Vi har många bra exempel i kommunen på när ortsborna gått ihop i gemensam sak. Det finns många ödehus i Sverige och flera kommuner, bland annat Falkenberg, har tagit upp frågan om ödehus på agendan. De inventerar vilka ödehus som finns för att kunna renoveras och återanvändas. – Det är en aktuell fråga på både nationell och lokal nivå då det finns behov av nya bostäder. Tomten på Kilavägen är överlåten till en nyinflyttad som planerar att bygga ett nytt hus där. – Det finns ödehus i flera samhällen i kommunen. Om någon vill ha stöd och hjälp hur man kan göra får de gärna höra av sig till mig, säger Caroline Bergmann. YLVA HIDENG