Advokaten 1
fokus NYA ADVOKATREGLER A dvokatetiken och de vär
den den skyddar – lojalitet med klienten, sekretess och oberoende – är intimt förknippad med advokatrollen och advokatens speciella ställning i rättsväsendet. Till skillnad från övriga aktörer i rättsväsendet har advokaterna fått förtroendet att, inom de ramar som lagstiftningen ger, reglera sig själva. Det är ett förtroende som förpliktigar. – Om advokatkåren ska kunna göra anspråk på att vara en viktig del i rättssamhället och få de speciella förmåner som den rollen för med sig krävs det att advokaterna tar ansvar. Det ansvaret går längre än att låta bli det som är straffbart. Vi måste ställa betydligt högre krav, säger advokat Bo G H Nilsson, ordförande i Etikkommittén, som beredde frågan om de nya vägledande reglerna. tiden mogen för nya regler De nya vägledande reglerna träder i kraft den 1 januari 2009, och ersätter ett regelverk från 1984. Under dessa 25 år har mycket hunnit hända. Advokatyrket har blivit alltmer specialiserat och nischat. Advokatmarknaden har blivit alltmer internationell, affärerna större, affärsbyråerna likaså. Men situationen för såväl den svenska som för andra länders advokatkårer är långt ifrån bekymmersfri. Advokatkårens kärnvärden hotas av åtgärder mot penningtvätt och terrorismbekämpning. – Man kan egentligen säga att översynen var ”long overdue”. Det var hög tid. Sedan var förstås debatten om intressekonflikter en bidragande orsak till att översynen kom just nu. Men oavsett den var tiden mogen, säger Bo G H Nilsson. Bo G H Nilsson anser att diskussionen om att företräda fler än en köpare vid företagstransaktioner, så kallade controlled auctions, bara var ett av många skäl till en översyn. – Man måste se över alla regelverk emellanåt på grund av förskjutningar i omvärlden och i rättsuppfattningen, säger han. Diskussionerna om nya vägledande regler handlade delvis om de olika villkoren för ”traditionella advokater”, med allmänpraktik och humanjuridik som inriktning, och affärsadvokater. Men Bo G H Nilsson pekar på att de båda grupperna har nytta av varandra för att stärka varumärket advokat och öka kårens legitimitet. – Affärsjuristerna är många och ekonomiskt starka. De kan finansiera ett starkt samfund och sprida varumärket advokat. Samtidigt är det viktigt för kårens legitimitet med de mer traditionella advokaterna som företräder enskilda. Alla känner till advokaten som står vid sin klients sida, och som fyller en viktig funktion för enskilda i utsatta situationer. Det skänker legitimitet till hela kåren, säger han. Etikkommitténs förslag till nya vägledande regler vilade på en stadig grund. – Vi gick igenom alla regler för att se vad som behövde ändras eller läggas till och om något kunde tas bort. Vi såg 20 ADVOKATEN NR 9 • 2008 också över själva systematiken i regelverket. Målet var att lyfta fram centrala delar av reglerna, som förhållandet till klienten, före de mer introverta delarna, förklarar Bo G H Nilsson, som beskriver arbetsklimatet i Etikkommittén som gott, även om man inte var enig på alla punkter. En av nyheterna i 2008 års vägledande regler är att de inleds med en portalparagraf som betonar advokatkårens betydelse för rättssamhället. Inspirationen till portalparagrafen hämtades i andra länder och inte minst i CCBE:s regler för gränsöverskridande advokatverksamhet. – Många regelsystem behandlar advokatens roll i rättssamhället. Paragrafen blir ett avstamp som sätter in advokaten i ett större sammanhang, säger Bo G H Nilsson. Etikkommitténs förslag diskuterades vid en rad hearings innan det överlämnades till Advokatsamfundets styrelse, som efter vissa justeringar antog de nya vägledande reglerna i slutet av augusti 2008. viktig debatt Advokat Ingrid Wiklund har följt debatten om de vägledande reglerna. Hon är nöjd med resultatet. – Det är mycket som har hänt i vårt samhälle som gör att man behöver modernisera reglerna. Det är ju länge sedan de uppdaterades, konstaterar hon. Själva debatten har också en viktig funktion att fylla. – De unga får ju med sig kunskapen genom advokatexamen, men jag tror att många av de äldre advokaterna tappat en hel del av medvetenheten om advokatetiken. Då är det viktigt att bli medvetandegjord igen om det hela, säger Ingrid Wiklund. Justitiekansler Göran Lambertz, som ansvarar för tillsynen av den svenska advokatkåren, berömmer översynen som gjorts. – Det är bra att man ser igenom reglerna och tänker igenom reglerna ordentligt ibland. Det verkar ha varit en väldigt kvalificerad process tycker jag, säger Lambertz och tillägger att han även ser ett värde i att man diskuterar etikfrågorna. – Debatten ökar medvetenheten, och den är väldigt viktig. Alla internaliserar etiken på ett annat sätt om reglerna diskuteras. Så debatten är jätteviktig, säger han. nya regler på gång i Finland Sveriges advokatsamfund är inte ensamt om att vara mitt i en förändringsprocess. I Finland behandlar Advokatförbundets styrelse ett förslag till nya vägledande regler i december. Förslaget ska sedan godkännas av delegationen, Advokatförbundets motsvarighet till Advokatfullmäktige, i januari. Arbetet med de nya vägledande reglerna har pågått sedan 2006. Enligt Advokatförbundets vice ordförande Mika Ilveskero fanns det en allmän uppfattning om att reglerna från 1972 behövde moderniseras för att bättre spegla advokaternas verklighet idag. – En alltför stor del av de frågeställningar om god advokatsed som väcks i dagens läge grundar sig på sådana förfaranden, som inte alls nämns i de vägledande reglerna