Advokaten 1
från år 1972. Framför allt har bedömningen av jäv
situationer varit svår, säger Mika Ilveskero. Också i Finland har de nya reglerna väckt intresse i advokatkåren. – Reformen av de vägledande reglerna om god advokatsed har varit advokaternas mest omfattande gemensamma förehavande hittills. Alla av Advokatförbundets avdelningar har arrangerat flera tillfällen där de nya reglerna diskuterats, säger Mika Ilveskero. Danmarks advokater fick en ny lagstiftning som reglerar advokatsamfundet i april i år. I samband med detta ändrades också Advokatsamfundets roll genom ny lagstiftning. Advokatsamfundet ska från och med i år enbart ägna sig åt etiska regler, tillsyn och disciplinverksamhet, bedriva advokatutbildning och svara på remisser. Advokaternas yrkesintressen faller numera utanför samfundets område. För dessa intressen har en särskild organisation skapats. myndighet får tillsyn över advokatreglerna Utvecklingen i Danmark visar på en tendens som varit stark i de europeiska länderna under de senaste åren: ett allt större intresse från politikernas sida för advokatrollen och advokatorganisationernas verksamhet. Tydligast syns spåren av detta i Storbritannien. Under 2007 antogs en ny lag, The Legal Services Act, såväl som nya vägledande advokatetiska regler. Det etiska regelverket behandlar i likhet med det svenska bland annat frågor som rör intressekonflikter och MDP (multi disciplinary practices). I och med den nya lagen skapas en statlig myndighet med tillsyn över de olika advokat och juristorganisationerna. Ett viktigt syfte med The Legal Services Act är att förenkla för klienterna på den brittiska juristmarknaden, där ”solicitors”, ”barristers”, ”trade mark attorneys” och flera andra kårer verkar parallellt och delvis arbetar med samma saker. Dessutom skapas en nämnd, dit missnöjda kunder kan vända sig med sina klagomål på olika juridiska tjänsteutövare. Legal Services Act innehåller också regler som gör det möjligt för andra än jurister att bli delägare i advokatbyråerna. Hur stort mandat den nya myndigheten får att ingripa och styra över de advokatetiska reglerna lär tiden få utvisa. Med nya advokatetiska regler i Sverige, Danmark och England fortsätter debatten om advokatetik. Frågan är då vilken betydelse de vägledande reglerna har i advokatverksamheten och i förhållandet till omvärlden. – De vägledande reglerna för god advokatsed är absolut grundläggande, eftersom advokaternas funktion i rättsväsendet är så viktigt. De ger en etisk ram för hur advokaterna ska arbeta, säger Göran Lambertz, som tror att kårens medvetenhet och kunskap om de etiska ramarna är goda. Bengt Gustafson är chefsjurist på Securitas. För honom som köpare av advokattjänster är etiken helt grundläggande. – Det mest centrala med att anlita just advokater är att yrkeskåren har ett regelverk som styr etiken – tystnadsplikten, åtskillnad av medel, administrativa krav. Etik är för mig lite av en kvalitetsstämpel på advokater. Den andra sidan av etiken är disciplinnämnden, som kan utdöma straff i olika sammanhang. Det är viktigt, och det är viktigt att disciplinnämnden upprätthåller den höga standard som lagstiftningen avser, säger han. etik stärker varumärket Jonathan Goldsmith, generalsekreterare i Rådet för advokatsamfunden i EU, CCBE, tycker liksom Bengt Gustafson, att advokatetiken är ett starkt kort i marknadsföringen av advokatkåren. Inte minst sedan oreglerade institutioner som kreditvärderingsinstitut och hedgefonder råkat i blåsväder i spåren av finanskrisen. ”Jag tror att många av de äldre advokaterna tappat en hel del av medvetenheten om advokatetiken. Då är det viktigt att bli medvetandegjord igen om det hela.” – Vi inträder nu till slut, tack och lov, i en period där reglering uppfattas som bra och brist på reglering som dåligt. Våra egna etiska regler kommer att vara till nytta, och hjälpa oss att sälja varumärket advokat i den nya era vi nu inträder i, säger han och räknar också upp andra funktioner som advokatetiken fyller: att advokater har en oerhört viktig uppgift i rättsväsendet, att de utför viktigt arbete åt sina klienter, och att reglerna behövs för att garantera att advokaten inte missbrukar klientens pengar och förtroende. Men att tala om den aktuella utvecklingen intresserar honom mer. – Nu förväntar sig alla en ny era av regleringar. Vi advokater har under de senaste åren utkämpat hårda slag för att skydda våra regelverk mot marknadskrafterna, men nu har vi ett utmärkt tillfälle att marknadsföra oss som oberoende rådgivare som styrs av hårda regler, sammanfattar Jonathan Goldsmith. risk för överreglering Men reglering är inte nödvändigtvis av godo. I Storbritannien och Danmark har advokatorganisationerna oroats av regeringarnas intresse av att reglera verksamheten. Advokatkårens oberoende från staten och rätt att själv reglera advokatverksamheten brukar ju anses vara en grundsten i rättsstaten. Jonathan Goldsmith vill inte kommentera dessa länder, utan ger ett diplomatiskt svar. – Hur regleringen ser ut är en diskussionsfråga. CCBE har ett öppet sinne när det gäller detta. Det finns många olika modeller i Europa, säger han. Samtidigt manar han till vaksamhet. » ADVOKATEN NR 9 • 2008 21 iNGRid WiKLUNd