Advokaten 1
nyheter ”Desperat agerande av EU-kommissionen” EU
-kommissionen vill att det informella nätverket al-Barakaat ska kvarstå på FN:s sanktionslista. Agerandet visar på desperation menar advokat Thomas Olsson. I september ändrade EGdomstolen Förstainstansrättens beslut om det informella nätverket AlBarakaat och ogiltigförklarade frysningen av organisationens tillgångar. Thomas Olsson företräder alBarakaat och de tre Somaliasvenskarna som har koppling till nätverket. Olsson berättar att han fått ett brev från kommissionen med innebörden att det är EUkommissionen och inte EGdomstolen som ska besluta om vad som ska hända med pengarna från alBarakaat. – Vi har besvarat detta och krävt besked om kommissionens behörighet att anta en sådan här rättsakt och även bemött dess påståenden. Sedan dess har det varit tyst, säger Olsson. Olsson berättar att i brevet hänvisar EUkommissionen till en del antaganden utan att närmare redogöra varifrån dessa härrör. Man berör inte svenska alBarakaat utan tar upp olika påståenden angående alBarakaats grundare Ali Ahmed Nur Jim´ale och hans kontakter med alQaida och Usama bin Laden. Olsson kommer nu att avvakta. Om kommissionen, som brevet antyder, stoppar en utbetalning, planerar Olsson att vidta rättsliga åtgärder mot kommissionen. händer ingenting före mitten av december ska pengarna som frysts släppas. Då ska det bara vara att gå till banken och ta ut pengarna. Olsson tycker att EUkommissionens brev är ett oroväckande tecken på en viss desperation. Huruvida kommissionen kommer att lyckas eller inte återstår att se. – Skulle det vara så att man stoppar utbetalningen utan att ha något egentligt laga stöd för det så gör man sig skyldig till domstolstrots. Det skulle medföra ett allvarligt misstroende mot institutionerna. Så jag antar att man är noga med att få det här formellt rätt, säger han. TK Häktet i Göteborg får färre besöksrum Det finns idag femton besöksrum på häktet i göteborg. Från och med januari och knappt två år framöver kommer den siffran att reduceras till sju. Först när det nya häktet står klart 2010 kommer tillgängligheten på häktet i göteborg att vara återställd. Under tiden kommer man att kompensera halveringen av antal rum genom att hålla öppet för besök till klockan 20.00 fyra dagar i veckan, i stället för till klockan 18.00 som i dag, enligt häkteschef Christer Krohn. Häktet i Göteborg har tidigare fått kritik från advokater för att tillgängligheten är undermålig. Öppettiderna har varit snålt tilltagna och det har varit svårt att få tid att träffa klienter över helger och lov. Tillgängligheten blir knappast bättre de närmaste två åren, då centralvakten ska flyttas upp en våning och placeras i anslutning till besöksvakten. Det dubbla vaktkontoret kräver större ytor och då blir det besöksrummen som får maka på sig. – Man bereder plats för ett tillagningskök som ska serva det gamla och det nya häktet med mat, det är därför centralvakten får flytta upp en våning, berättar Christer Krohn. ombyggnationen av häktet sker då man planerar ett rättscentrum där såväl häkte, som polis, åklagare och tingsrätt ska finnas samlade. Häktet kommer också att byggas ut till att omfatta 350 platser totalt, mot 175 idag. Enligt Krohn är tillgängligheten ytterst en ekonomisk fråga. – Det är ändå huvudkontoret som avgör vad som är viktigast att prioritera i verksamheten. Vår ambition är att häktet även i framtiden skall ha förlängd öppettid för besök. Det kanske blir en arrest med dygnet runtservice också, som i Stockholm. GW Stärkt personuppgiftsskydd EU-länderna har enats om att stärka skyddet för personuppgifter inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom EU. Rambeslutet motsvarar i stora delar det så kallade dataskyddsdirektivet som har genomförts i Sverige genom personuppgiftslagen. Men därutöver inkluderar EU:s dataskyddsrambeslut särskilda bestämmelser avsedda att begränsa möjligheterna att behandla utbytta personuppgifter. (Justitieutskottet 2008/09:7) Ny rutin för skadestånd utreds Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga om det bör införas en särskild rutin för att underlätta frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott. I dag får den skadeståndsskyldige ofta vänta till dess att ett kravbrev dimper ner från Kronofogden. Det är då den målsägande inte går att nå på grund av sekretess eller i övrigt inte vill ha kontakt med den skadeståndsskyldige, och därmed vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få ut det skadestånd domstolen dömt ut. ADVOKATEN NR 9 • 2008 9 Nya rutiner på Migrationsverket Migrationsverket införde den 12 november nya rutiner kring förordnandet av juridiska ombud i utlänningsärenden. I princip innebär det att ombud som inte anses lämpliga svartlistas. I dag finns åtta namn på listan över olämpliga ombud, sedan de uppträtt berusade eller kommit sent med inlagor vid upprepade tillfällen. En advokat finns med på listan efter att ha missat att lämna in ett överklagande. Någon praxis för vad som kan leda till att man hamnar på ”svarta listan” finns inte, men varje enskilt fall kan överklagas hos Migrationsdomstolen. En ny prövning kan begäras efter en period om ett eller två år. Brottsoffer med funktions - hinder en dold grupp Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, och hur man kan beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, hävdar Denise Malmberg, vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm, forskningsledare vid FoU Välfärd, har undersökt hur polisen och socialtjänstens handikappomsorg hanterar ärenden då vuxna personer med olika funktionshinder utsatts för brott och övergrepp. www.gender.uu.se/node288