TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Sopor tränger ut skogsbränsle Eldning av
importerade sopor ökar i Sverige. Eftersom värmeverken får betalt för att ta emot soporna blir det svårare för inhemska skogsbränslen att konkurrera. Text Tina Andersson Ekonomi – DET SÄTTER onekligen ekonomisk press på nuvarande biobränslekedjor, säger Bengt Hillring, docent i bioenergi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, apropå ökningen av importerade sopor i Sverige. – Det går ut över skogs- och flisentreprenörerna i första hand men även över branschen på sikt. När entreprenörer slås ut är det svårt att få dem att satsa igen i framtiden, säger Bengt Hillring. DE VÄRMEVERK SOM importerar sopor tar hand om både sortering och aska. Den används bland annat till att täcka gamla soptippar med. Sopor lämnar avsevärt mer aska vid förbränning än skogsbränsle och Bengt Hillring tycker att det borde vara ett krav inom EU att askan ska skickas tillbaka. DET SKULLE GE medlemsländerna en Bengt Hillring I dag kan folk fortsätta att sitta på en pub i England och kasta flaskor, burkar och sånghäften i samma hög. möjlighet att uppfylla EU:s avfallsdirektiv, som prioriterar förebyggande åtgärder, därefter återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning. Deponering är sist i ordningen. – Retur av askan skulle skapa ett förändringstryck i de länder som exporterar sopor. I dag kan folk fortsätta att sitta på en pub i England och kasta flaskor, burkar och sånghäften i samma hög, säger Bengt Hillring. n Emil förvandlar skog till åker Erik Svensson säljer hälften av gårdens slaktgrisar till stjärnkocken Magnus Eriksson. När mer åkermark behövs på en gård kan nyodling vara ett sätt att öka arealen. Emil Olsson på Slätte gård i Töreboda i Västergötland omvandlade skog till åker första gången 2008. Text Tina Andersson Lantbruk – DELAR AV marken hade varit åker tidigare och jag såg att det gick att utveckla ett skifte så att jag fick längre drag, säger Emil Olsson. Han har fortsatt att nyodla och är ören, då är det ju inget snack om saken, det är mycket bättre att producera vår mat på annat håll. Men jag tycker att man också borde värdera andra, lite mer abstrakta värden i sammanhanget.” n uppe i 44 hektar, varav 30 hektar ligger i ett stort skifte omvandlat 2011–2012. Han framhåller att nyodling blir enklare om marken är stenfri och man har tillgång till grävmaskin till rimlig kostnad. En fallgrop är att ha bråttom. – Den stora nyodlingen täckdikade jag på vintern direkt efter avverkning och det var väldigt blött i botten. Det följde med mycket barr och blev syrefattigt klimat där nere. Vi skulle ha grävt öppna diken först och väntat med täckdikningen, säger Emil Olsson. I SIN KALKYL jämför han nyodling med priset för att köpa ny mark. Han räknar med ett markvärde på 25 000 kronor per hektar utan skog, 60 000 för iordningställande och 15 000 kronor för utebliven avkastning i ett par år. Det gör 100 000 kronor per hektar. Plus mänskligt slitage. – Nyodling fordrar väldigt mycket jobb, så det är inget man bör ge sig på varje år. n Tillväxt 11 Emil Olsson Nyodling fordrar väldigt mycket jobb, så det är inget man bör ge sig på varje år. FOTO: BENGT ERIKSSON