Förvaltingsplan Världsarvet Hälsingegårdar 2020-20
24 1
UPPFÖLJNING - PERIODIC REPORTING Inom Unesco finn
s en modell för regelbunden uppföljning (periodic reporting). Där beskrivs vad som händer med världsarven och hur de universella värdena (outstandning universal value, OUV) bevaras. Den återkommande rapporteringen är obligatorisk och gemensam för alla världsarv och sker omkring vart sjätte år. Rapporteringen är uppdelad i två delar och består av ett flertal frågor. Den första delen besvaras av Riksantikvarieämbetet, den andra delen besvaras av Länsstyrelsen i samarbete med de involverade aktörerna i förvaltningen av världsarvsgårdarna. Länsstyrelsen har huvudansvaret för rapporteringen till Unesco, men arbetet är också en viktig uppgift för världsarvsrådet. Rapporteringen ska alltid ske i nära samarbete med de enskilda ägarna till världsarvsgårdarna. Rapporteringen till Unesco syftar till att följa upp att de värden som angavs i motiven för inskrivning på världsarvslistan bevaras. Övervakning och uppföljning sker på tre nivåer, med indikatorer anpassade efter nivå: 1. Objekt (sites): Om och hur de skyddade objekten förändrats gällande bebyggelse, skyddade interiörer och markanvändning. 2. Buffertområden (buffer zones): Om och hur skyddade bymiljöer förändrats gällande bebyggelseutveckling och markanvändning. 3. Generellt: Hur utvecklingen ser ut i kulturlandskapet gällande bebyggelse, odlingslandskap, näringar, turism m.m. I samband med avrapportering till Unesco uppdateras även förvaltningsplanen. Vid behov kan uppdatering ske oftare. Gällande lagar och styrdokument Det ansvar som Sverige har genom undertecknandet av världsarvskonventionen styr hur Världsarvet Hälsingegårdar ska förvaltas. Genom att tillämpa befintliga lagar, skyddsbestämmelser och kommunala områdesbestämmelser utvecklas ett hållbart skydd för världsarvet så att dess universella värden (Outstanding Universal Value, OUV) säkerställs för framtiden. I första hand berörs världsarvsgårdarna av Plan- och bygglagen (PBL) och Kulturmiljölagen (KML). Dessutom berörs områden som utpekats som riksintressen för kulturmiljövården, vilka regleras genom Miljöbalken. Skydd för världsarvsgårdarna De sju världsarvsgårdarna är alla skyddade som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen (KML) och har individuellt utformade skyddsbestämmelser. Runt samtliga världsarvsgårdar finns ett större område – en buffertzon – med kommunala områdesbestämmelser där förhöjd bygglovsplikt råder enligt Plan- och bygglagen. Detta gör det möjligt för kommunerna att påverka utformning av ny- och ombyggnader i områdena. Huvudansvaret för världsarvsgårdarnas buffertzoner har kommunerna genom tillämpning av Plan- och bygglagen. Sex av gårdarna (ej Bommars) ingår även i områden utpekade som riksintressen för kulturmiljövården enligt Miljöbalken. På nationell nivå har Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket ett generellt uppdrag från regeringen att hantera frågan om världsarv. Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets roller är bl.a. att följa utvecklingen i världsarvsområdena och vid behov stödja Länsstyrelsen i förvaltningen av världsarven. Relevant skyddslagstiftning för Världsarvet Hälsingegårdar Världsarvet Hälsingegårdar är alla skyddade enligt omfattande svensk lagstiftning. Följande lagar är relevanta för skyddet av dessa gårdar. 35