Förvaltingsplan Världsarvet Hälsingegårdar 2020-20
24 1
VAD ÄR ETT VÄRLDSARV? Ett världsarv är ett kultur
- eller naturminne som anses så värdefullt att det är av betydelse för hela mänskligheten. Det är platser som på ett unikt och oersättligt sätt vittnar om jordens och människans historia och som därför ska bevaras för kommande generationer som en del av vårt gemensamma arv. Världsarvet Hälsingegårdar - vad är det? Sju utvalda Hälsingegårdar utsågs till världsarv 2012 genom beslut av FN-organet Unesco. Världsarvsförklaringen gör gårdarna till ett kulturarv som delas av hela mänskligheten. Världsarvets formella namn är ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”. Det som gör ett världsarv speciellt är det ”universella värdet” (Outstanding Universal Value, OUV). För Hälsingegårdarna beskrivs det så här: ” De sju utvalda Hälsingegårdarna representerar en världsunik samling av mer än 1000 gårdar och ca 400 dekorerade rum på ursprunglig plats. Koncentrationen av välbevarade interiörer saknar motsvarighet. Gårdarna visar hur oberoende bönder inom ett geografiskt begränsat område kunde kombinera en högt utvecklad byggnadstradition med en rik folklig konst i form av dekorativt målade interiörer speciellt för fest. Gårdarna vittnar om en kultur som har försvunnit idag, men vars byggnader och interiörer med sina variationer, rikedom och kvalitet är exceptionellt väl bevarade och av enastående universellt värde.” I texten används fortsättningsvis den svenska beteckningen Världsarvet Hälsingegårdar. Bakgrund Redan 1996 startade ett samlat arbete med syfte att göra Hälsingegårdarnas kulturvärden kända. Arbetet omfattade insatser för byggnadsvård, kunskapsutveckling och publikt arbete under mottot ”värna, vårda, visa vår byggnadskultur – på gårdarnas och ägarnas villkor”. En översiktlig inventering av hälsingegårdar genomfördes år 2004. Den visade att drygt 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden fanns bevarade. Av dessa valdes slutligen sju gårdar ut för att nomineras till Unescos världsarvslista. Det officiella namnet på världsarvet, ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”, fokuserar på det som verkligen är unikt med gårdarna - att hälsingarna byggde fler och större rum för fester än bönder i resten av världen samt att det finns fler dekorerade interiörer i bondemiljö bevarade i Hälsingland än någon annanstans. Rum för fest Hälsingebönderna började bygga stort och inreda påkostade rum för fest redan under 1600-talet. Med tiden byggdes fler och ännu större hus vilket kulminerade under 1800-talet. Då kunde en enda gård ha upp till femton inredda rum trots att bara ett par stycken användes till vardags. Resten användes bara vid riktigt betydelsefulla tillfällen i människors liv där den största festen var bröllopet. Festrummen är ofta rikt dekorerade. Målningstekniken fick markera rummets användning och status – precis som valen av material gjorde i de herrgårds- och stadsmiljöer där bönderna och målarna hämtade inspiration. För att ge det förnämsta rummet en riktigt högtidlig karaktär målades ofta stora landskapsbilder, stadsmiljöer och vackra blomsterdekorationer direkt på väggarna. Linet, skogen och handeln gav goda förtjänster Bönderna i Hälsingland var självägande och kunde därmed bestämma över sina inkomster, sitt liv och byggande. Deras goda ekonomi hade sin grund i jordbruket och boskapsskötseln. Utöver det hade även många hälsingebönder möjlighet att få inkomst från exempelvis linnetillverkning, handel samt försäljning av skogsmark och avverkningsrätter. 6