Förvaltingsplan Världsarvet Hälsingegårdar 2020-20
24 1
Jon-Lars Jon-Lars i Långhed har den största mangå
rdsbyggnaden bland Hälsinglands gårdar. Endast ett bostadshus finns på gården vilket byggdes i två identiskt lika delar för två bröder i mitten av 1800-talet efter att den tidigare gården förstördes i en brand. Även de många välbevarade uthusen byggdes för två hushåll. De två bostäderna, som tidigare även bestod av en gemensam herrstuga för dans och fest, har intressant nog helt olika inredningsideal. Gården utmärker sig ytterligare genom sin stora brokvist som omsluter de två ingångarna till hushållen. Här finns också en saltbod bevarad från 1600- talet. Bortom Åa Världsarvsgården Bortom Åa ligger avskilt i skogsbyn Fågelsjö i ett område som koloniserades av finländare på 1600-talet. En å skiljer gården från övriga hus i byn vilket har gett gården dess namn även om den också kallas för Fågelsjö gammelgård. Gårdens historia är ovanligt väldokumenterad, framförallt tack vare bonden Jonas Olsson som på 1800-talet förde dagbok om det mesta som hände på gården. Gårdens välstånd byggdes upp främst genom de många handelsresorna där man bland annat sålde egentillverkade vapen från bössmedjan på gården. År 1910 byggdes ett nytt bostadshus och därefter fick det gamla stå orört vilket gör det till ett av Sveriges mest välbevarade bondehem från 1800- talet. Bommars Bommars ligger högt i utkanten av byn Letsbo, i en skogsrik del av Ljusnans dalgång. Med sin högresta, solbrända mangårdsbyggnad är den representativ för hur de förmögnare bönderna i Ljusdal byggde sina gårdar på 1800-talet. Interiörerna består bland annat av herrgårdsinspirerade tapeter kombinerat med folkligt måleri, en mycket ovanlig kombination. De olika rummen ger tillsammans en bild av hälsingeböndernas estetiska uppfattning och allmogemålarnas breda repertoar när det gällde inredningskonst. Erik-Anders Världsarvsgården Erik-Anders i byn Asta i Söderala socken har en herrgårdslik arkitektur med interiörer som inspirerats av de högre ständerna. På övervåningen finns en pampig festsal elegant marmorerad i blått. Det är den flitigt anlitade målarfamiljen Knutes som satt prägel på mangårdsbyggnadens återhållsamma dekorationer. Erik-Anders har fått sitt namn efter Erik Andersson som lät bygga gården på 1820-talet. Foto: Maria G Nilsson 8 Foto: Maria G Nilsson Foto: Jakob Dahlström Foto: Andreas Hagman