Advokaten 1
REPORTAGE Under kvällen efter prisceremonin besök
te pristagaren Ruth Bader Ginsburg Advokatsamfundet för en middag till hennes ära. Flera domare avvisade hennes ansökningar om notarietjänst, tills hon till slut fick plats hos Judge Edmund L. Palmieri vid distriktsdomstolen i södra New York. Diskrimineringen fortsatte även efter notarietiden, då ingen advokatbyrå ville anställa Ruth. Akademin visade sig vara mindre konservativ. Ruth Bader Ginsburg blev forskare och lärare vid Rutgers Law School, om än med lägre lön än sina manliga kolleger. Senare återvände Ruth som forskare till Columbia Law School, där hon fick en professur 1969. Under en period på 1960-talet var Ruth också gästforskare vid Lund universitet. Tillsammans med Anders Bruzelius skrev hon där boken Civil Procedure in Sweden, som gavs ut 1965. Ruth lät sig också inspireras av den svenska jämställdhetsdebatten, inte minst Eva Mobergs inlägg i tidskriften Hertha, och av att kvinnorna i Sverige tagit ett större kliv in i både juridik och samhällsliv än sina amerikanska systrar. ADVOKATEN NR 5 • 2019 FÖRSIKTIG DOMARE Ruth Bader Ginsburg var under sin forskartid med och skrev den första läroboken om kvinnors rättigheter. Men 1973 blev det dags att ta nästa steg i karriären. Ruth blev då ansvarig för medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Unions kvinnorättsprojekt, som hon själv varit med om att grunda året innan. Inom projektet drev hon hela sex fall upp till högsta domstolen. Hon vann fem av dem, och gjorde sig känd som en mycket skicklig processjurist. 1980 nominerades Ruth av president Jimmy Carter till en domartjänst i den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Marty, som då var framgångsrik skatteadvokat i New York, lämnade till mångas förvåning advokatbyrån och flyttade med till Washington. Som domare i appellationsdomstolen gjorde sig Ruth Bader Ginsburg känd för att söka samförståndslösningar över de politiska skiljelinjerna, och hon beskrevs som försiktig och moderat snarare än aktivistisk. 13 år senare, 1993, utsågs Ruth till domare i Supreme Court. Bakom nomineringen stod president Bill Clinton, som ville öka mångfalden i domstolen. Ruth blev den andra kvinnan, och den första judiska kvinnan, i domstolens historia. Nomineringen godkändes i senaten med röstsiffrorna 96–3. OPERAN FÖRENADE Ruth Bader Ginsburg kom till en domstol som dominerades av liberala krafter. Själv placerades hon inledningsvis politiskt i mitten. Men i och med att allt fler konservativa ledamöter valdes in blev Ruths position jämförelsevis allt mer liberal, och de liberala krafterna i domstolen samlades till skarpt formulerade skiljaktiga meningar, ofta upplästa av Ruth. I åtminstone ett fall, i målet Ledbetter v. Goodyear, bidrog den skiljaktiga meningen till en lagändring, när Obamaadministrationen 2008 drev igenom Lilly Ledbetter Fair Pay Act, som gjorde det lättare att dri» 17