Advokaten 1
» Sabine Söndergaard. dag än tidigare, men det är
förstås svårt att veta. Alla intervjuade är eniga om att enskilda advokater länge har arbetat ideellt i olika sammanhang. Det har också samlats in pengar för olika goda ändamål. Tydligt är dock att pro bono i dag håller på att professionaliseras och bli en tydlig del av de stora advokatbyråernas strategi och varumärkesskapande. Olika långvariga och nyare samarbeten plockas nu upp, granskas och placeras in under olika paraplyer – CSR, hållbarhet eller samhällsengagemang är vanliga benämningar – tillsammans med miljöarbete och arbetsmiljöarbete. Emma Ihre på Mannheimer Swartling berättar att bland det första hon fick göra när hon tillträdde som hållbarhetschef var att gå igenom alla de pro bono-projekt som fanns vid byrån. Hon fann ”en vacker men något vildvuxen bukett” av olika samarbeten kring goda frågor. Problemet var bara att de var så många och så svåra att överblicka. – Som den krassa finansanalytikern tänker jag att marginalkostnaden för oss ska vara så låg som möjligt och marginalnyttan för mottagaren så hög som möjligt, så att vi hjälper till där vi har störst kunskap och erfarenhet och kan göra det på ett bra sätt till stor nytta för mottagaren. Så vi städade upp i den buketten och har nu ett strategiskt pro bono-arbete med tydliga mål, berättar Emma Ihre. Kvar blev åtta strategiska pro bonovåra pro bono-relationer, och arbetar mer systematiskt i dag än för femton år sedan, säger Maria-Pia Hope. Målet är att skapa långsiktiga samarbeten med tydlig koppling till byråns värderingar, fastslår Maria-Pia Hope. – Det allra tydligaste exemplet är vårt fokus på mångfald. Vi ser mångfald som viktigt ur många perspektiv, men inte minst företagsekonomiskt, och vill säkerställa att våra medarbetare inte bara representerar en profil utan hela samhället. Där har vi ju haft ett starkt pro bono-engagemang i 15 år, säger Maria-Pia Hope. I professionaliseringen ingår ock”Det är inget svårt att hitta samarbetspartners, de finns absolut överallt. Men på något sätt måste de rimma med den strategi och den affärsplan man arbetar utifrån. Jag tror också att det är viktigt att de partnersamarbeten som noggrant styrs och följs upp. Det finns också en ansvarig partner för varje samarbete och en operativt ansvarig biträdande jurist eller supportskapssamarbeten man väljer, dem väljer man med ett engagemang, så att det inte bara blir på papperet.” sabine söndergaard personal. – Sedan får det ju inte bli för stelbent och fyrkantigt, så när det dyker upp något kan vi gå in med ad hoc pro bono, säger Emma Ihre, och exemplifierar med hur byrån i samband med flyktingkrisen 2015 bidrog till att skapa verksamhet för flyktingbarn som behövde vila från den stressande situationen en stund. Även på Vinge har utvecklingen gått från många och spretiga engagemang till färre centralt koordinerade. – Jag tror att vi generellt sett har professionaliserat HUMANADVOKATER SOM ARBETAR PRO BONO Även många humanjuridiskt inriktade advokater arbetar förstås pro bono även om detta Fokus är inriktat på affärsjuridiska byråer. Nästan alla brottmålsadvokater och humanjurister uppger när de tillfrågas att de lägger in ett antal 32 32 timmar utan ersättning på att hjälpa sina klienter, av engagemang och vilja att hjälpa, men också för att det är svårt att få ersättning för det arbete man faktiskt lägger ner. Utöver det mer organiserade arbete som bedrivs på advokatbyråerna förekommer också en rad individuella engagemang bland advokater, allt ifrån styrelseuppdrag till insamlingar för olika behjärtansvärda ändamål. Läs mer här: l I nr 3 2019 skrev Advokaten om advokat Göran Hjalmarsson som arbetar pro bono som målsägandebiträde och då hjälper offer för kriget i Syrien. l I nr 8 2018 skrev Advokaten ADVOKATEN NR 5 • 2019 så tydligare arbete för att kontrollera hur mycket tid som läggs på varje projekt och att arbetet håller hög kvalitet. – Framför allt tycker jag att det är viktigt att säkerställa att vårt bidrag är relevant, att vi har en bra diskussion, precis som vi har med vanliga klienter, om vad vi ska göra och vad förväntansbilden är, påpekar MariaPia Hope. Även Peter Näslund på DLA Piper beskriver en liknande utveckling. – Vi har ett team som jobbar med pro bono-projekten, med ansvariga delägare och ytterligare delägare och biträdande jurister som ingår. När det kommer ett pro bono-ärende går det direkt in, som vilket affärsområde som helst, till den ansvarige som sedan fördelar ut det. För några år sedan skickades det ut ett mejl till hela organisationen där man frågade om någon var intresserad, säger han. KRÄVS DUE DILIGENCE Samarbete med olika goda organisationer kan skapa goodwill för en advokatbyrå och förstärka dess varumärke som ett ansvarsfullt företag. Men vad händer om den goda samarbetspartnern ställer till det, och det kommer fram uppgifter om missförhållande och oegentligheter? Frågan är långt ifrån hypotetisk. I februari 2018 spreds exempelvis nyheten att personal från den brittiska biståndsorganisationen Oxfam köpt sex av proFOTO: CATHARINA FYRBERG