Advokaten 1
stituerade i samband med räddningsarbete i Haiti
år 2011. Ledningen för organisationen ska ha känt till händelsen, men tystat ned den. Uppgiften väckte stor uppmärksamhet och ledde bland annat till att Oxfam förlorade ett stort antal fasta givare till verksamheten. Skandalen fick också Oxfams företagspartners, kortföretaget Visa liksom dagligvaruhandelsföretagen Marks & Spencer och Sainsbury’s, att reagera. Företagen uttryckte sin oro och krävde korten på bordet från händelserna. Jo, visst finns det risker med alla typer av samarbeten, säger advokaterna, främst kanske i form av en negativ inverkan på byråns renommé. – Det är klart att vi utvärderar risker för skandaler, samma utvärdering som vi gör i förhållande till nya klienter. Men när vi identifierar organisationer som vi verkligen vill samarbeta med vill vi bli en nära partner. Händer det någonting så hoppas vi förstås att vi också kan vara eniga om hur vi ska hantera den problematiska situationen, säger Maria-Pia Hope på Vinge. Peter Näslund på DLA Piper och Emma Ihre på Mannheimer Swartling resonerar på samma sätt. Det gäller att göra sin due diligence ordentligt, även när det handlar om representanter för det goda. Det gäller också att välja partners med omsorg, påpekar Peter Näslund. Alltför kontroversiella organisationer går exempelvis bort. Mannheimer Swartling har en löpande aktiv dialog med samtliga av sina pro bono-samarbeten. Varje år anordnar byrån en sammankomst för alla strategiska pro bono-samarbete, och under förra året bjöds samtliga samarbetspartners in till en träff kring uppförandekoder och visselblåsning. – Det är dels ett sätt att hjälpa våra samarbetspartners, dels också helt krasst en riskhanteringsfråga för oss, säger Emma Ihre. BEHOVEN ÖKAR Pro bono och olika partnerskap med vad som brukar kallas det civila samhället tycks numera ha en given plats på de större affärsjuridiska advokatbyråerna. Men hur ser framtiden ut? – Jag tror att man kommer gå mer mot att koppla engagemang och pro bono-arbete till sin egen typ av juridik, säger Emma Ihre, och ger exemplen att advokater som arbetar med familjerätt kanske satsar på att hjälpa organisationer som Maskrosbarn eller Bris. Pro bono-insatserna blir på det viset en än tydligare om advokat Fredrik Svensson som tagit initiativ till att skapa en stiftelse som årligen ska dela ut ett stipendium, på 10 000 kronor, till en person som blivit antagen till och påbörjat ett program till juris kandidat (jur. kand.) i Sverige ADVOKATEN NR 5 • 2019 TIPS FÖR ADVOKATBYRÅN FÖR ATT KOMMA IGÅNG Även om advokater kan arbeta pro bono på egen hand väljer många advokatbyråer att koordinera olika insatser för medarbetarna. Detta är mycket positivt: yngre jurister och advokater är mer benägna att engagera sig om de ser att arbetagivaren premierar detta. Byråerna kan främja pro bono-arbete genom följande: l Utse en pro bono-ansvarig. Den ansvarige bör vara delägare eller senior advokat. Detta sänder en signal från ledningen till medarbetarna att pro bono-arbete är värt att lägga tid och kraft på, och leder till ökat engagemang. l Skapa en tidsredovisningskod för pro bono-arbete. Detta gör att medarbetarna ser pro bono som värdefullt arbete, trots att det inte är arvoderat. l Undersöka vilken typ av insatser medarbetarna är intresserade av, och sedan uppmuntra genom att försöka skapa möjlighet till insatser av den typen. l Uppmuntra medarbetare att engagera sig om de är intresserade. Källa: Law Society of England and Wales del av advokatbyråns affärsidé och strategi, betonar Emma Ihre. Sabine Söndergaard på Glimstedt uttrycker liknande tankar. – Det är inget svårt att hitta samarbetspartners, de finns absolut överallt. Men på något sätt måste de rimma med den strategi och den affärsplan man arbetar utifrån. Jag tror också att det är viktigt att de partnerskapssamarbeten man väljer, dem väljer man med ett engagemang, så att det inte bara blir på papperet, säger hon. Maria-Pia Hope är övertygad att advokater har viktiga bidrag att ge till samhället, och att engagemanget kommer att öka. – Kanske underskattar vi advokater hur centralt i näringslivet vi sitter och vilken inblick vi har i hur olika delar av rättsväsendet och olika branscher fungerar. Där tycker jag att vi har en skyldighet att ha ett engagemang utanför huvudverksamheten, och bidra med vad vi kan, fastslår hon. Även Peter Näslund på DLA Piper ser ökade pro bono-insatser framför sig, såväl för den egna byrån som för advokatbranschen som helhet. Och han återkommer till sitt globala perspektiv: – Det är inte längre bara det sociala skyddsnätet i landet det handlar om. I dag är det människohandel över gränserna, rättssäkerhetsprojekt i Afrika som tar in externa experter, och så vidare. Världen är mycket mer kommunicerbar än förr och verkligt global, säger han och fortsätter: – Men engagemanget får inte börja i att det ska vara business. Blir det det så är det jättebra, men det måste börja med en genuin vilja att förändra och göra bra saker. ¶ och som kommer från en ickeakademisk familj. l I nr 1 2017 skrev Advokaten om advokat Thomas Magnusson som framgångsrikt engagerat sig pro bono för att få resning för den morddömde Kaj Linna. Linna blev sedermera frikänd. l I nr 7 2014 skrev Advokaten om advokat Jan-Mikael Bexhed som tillsammans med en kollega arbetade delvis pro bono för två fastighetsägare i Slussenområdet Emma Ihre. Nio advokatbyråer om samhällsarbete – vänd! i Stockholm, som påverkades av planerna på en ny bussterminal. l I Advokaten nr 3 2012 skrev Advokaten i Fokus om flera advokater som ägnade sig åt pro bono-arbete, däribland brottmålsadvokaten Thomas Olsson. » 33 33