Advokaten 1
KÄLLOR Oviljan att släppa in privata aktörer på v
älfärdsområdet märktes i början av 1990-talet när Huddinge kommun skulle fatta beslut om att låta en stiftelse med namn från snabbmatsföretaget McDonald’s finansiera ett anhörigboende – Ronald McDonald hus – för svårt sjuka barn från hela landet som vårdades vid Huddinge sjukhus. Debatten tog två och en halv dag och kretsade kring om det verkligen var rimligt att ett ”skräpmatsföretag” skulle få ordna sådant. verksamhet och strategi kan företag stärka sin konkurrenskraft, samtidigt som de gynnar samhället, menar Porter och Kramer. Ren välgörenhet däremot, att skänka pengar till ändamål utan koppling till verksamheten, beskriver de som en dålig strategi. Hans De Geer är inne på samma linje. CSR ska vara intelligent, säger han, så att företaget använder sitt kunnande för att genomföra projekt som man annars inte skulle ha gjort. Ett exempel är kommunikationsföretaget Ericssons utfästelse att, vid en naturkatastrof någonstans i världen, flyga in flyttbara relästationer och upprätta samband där det behövs. Inte för att tjäna pengar, utan för att de har medlen att hjälpa. Om ett skogsföretag skulle komma med samma löfte är det kanske görbart, men inte alls lika logiskt och smart, påpekar Hans De Geer. Och att bara döpa om till exempel delar av sin marknadsföring till CSR är förstås inte någon långsiktig framgångsmodell. För en advokatbyrå kan smart CSR på samma sätt handla om att bistå med juridisk hjälp till personer eller organisationer som annars skulle bli utan. – Man ska som skomakaren bli vid sin läst, men i form av bidrag till projekt som annars inte hade blivit av, sammanfattar Hans De Geer, som tillägger att det ofta är bra att genomföra insatserna i samverkan med lokala organisationer. Resonemang om CSR utgår ofta från begreppet ”triple bottom line” som myntades av Gro Harlem Brundtland i en WHO-rapport. I korthet innebär det att företag inte bara ska arbeta för och redovisa sitt ekonomiska resultat, utan även inverkan på miljön och på människors sociala förhållanden. Men Hans De Geer vill egentligen ha fyra resultatrader. – Jag skulle vilja lägga till ett ansvar för samhällets institutioner, och framför allt inom kampen mot korADVOKATEN NR 5 • 2019 ruption, säger han, som här ser stora möjligheter för advokater. – Det här är en fråga där man inte bara kan bidra, utan också, om man hittar goda samarbetspartners, vidga sin egen erfarenhet, internationellt och på besvärliga marknader, säger Hans De Geer. Och även om CSR-arbetet tar tid och kostar pengar så kan det bli en god affär, påpekar De Geer. – Man ska inte kannibalisera på de egna affärsmöjligheterna, utan göra saker som annars aldrig skulle ha blivit en ekonomisk affär för bolaget. Däremot kan det ju bli en renommémässigt god grund för affärer, där man kan säga att ”vi har engagerat oss i den internationella kampen mot korruption”, sammanfattar han. CSR NU I STYRELSEN Hans De Geer konstaterar att även om CSR-diskussionen i dag kommit att trängas undan lite av hållbarhetskrav och tvingande regleringar, så har mycket positivt hänt under de 25 år begreppet funnits. – I dag har dessa frågor kommit upp på styrelsenivå i företagen. Det är viktigt, för då gifter de ihop sig med strategifrågorna, säger han. En annan stark och hoppingivande tendens är att investerare nu fäster allt större vikt vid CSR och hållbarhet, och aktivt söker efter investeringsobjekt som är hållbara eller som har ett CSR-medvetande. CSR har också framtiden för sig, som en viktig del av hållbarhetsdiskussionerna, anser Hans De Geer. – Hållbarhet i sig säger inget om ansvaret, men CSR säger att företagen har ett ansvar. Så att koppla ihop dessa kommer att bli allt viktigare, säger han, och tilllägger: – Kanske är det bara som jag hoppas, men jag tror ändå att det blir så. ¶ 41 41 l Bee, Laura: Pro bono – good for the community, good for lawyers too, The Law Society Blog, 22 oktober 2018. l Borglund, Tommy; De Geer, Hans; Sweet, Susanne et al.: CSR. Corporate social responsibility. En guide till företagens ansvar, Sanoma utbildning, 2012. l Cassen Weiss, Debra: Which lawyers spend the most time on pro bono? ABA surveyed 47,000 for the answer, ABA Journal, 26 april 2018. l International Bar Association: Pro Bono Declaration, antagen av IBA:s styrelse den 16 oktober 2008. l Kay, Liam: Corporate partners express concerns about Oxfam, Third Sector, 14 februari 2018. l O’Neill, Louise: Pro Bono in the United States, Thomson Reuters Foundation News, 22 maj 2015. l Russell-Kraft, Stephanie: Law Firms Spend More Time Than Ever on Pro Bono, Bloomberg Law, 17 juli 2018. l The Association of American Law Schools: AALS Law Student Pro Bono Hours Survey, 2019. l The Law Society of England and Wales webbplats www.lawsociety. org.uk.