Boinsikt 1
”– Det är bra för barn att växa upp här, säger Sa
ra Berlekom, 41 år, som flyttade med sin familj till Garphyttan för ungefär sju år sedan.” diset hänger över grantopparna runt Garphyttan. luften känns syremättad. Man förstår varför man en gång i tiden placerade ett sanatorium här på Kilsbergskanten. Långt tidigare, på 1500talet, hade hyttan vid ån som passerar samhället gett namn åt orten. I Garphyttan har man en lång tradition av tillverkning av industriprodukter. Allt från järn till plåt och spik. I dag tillverkas ståltråd och vajrar på ortens stora industri Suzuki Garphyttan som har 350 anställda. Det korta pendlingsavståndet till Örebro, bara 20 minuter, har gjort att även människor som inte arbetar på Suzuki Garphyttan, har valt att bosätta sig här. De vi pratar med i ÖBOs tvåvånings och envåningshus jobbar eller har jobbat inne i Örebro, men valt Garphyttan för naturens och lugnets skull. – Det är bra för barn att växa upp här, säger Sara Berlekom, 41 år, som flyttade med sin familj till Garphyttan för ungefär sju år sedan. Familjen Berlekom-Wirf bor hos ÖBO på Metallvägen, i ett tvåvåningshus i rött tegel. De har en hörnlägenhet, en fyra och en stor uteplats. Den är särskilt uppskattad, eftersom familjen saknar bil så befinner de sig mest i närområdet såväl sommar som vinter. – Vinter är bästa årstiden, säger Mathilde, 7 år, och räknar upp allt hon kan göra runt knuten på vintern – åka skidor, pulka, tefat. Runt knuten finns också Mathildes skola och lillasyster Elises dagis. – Det är en bra skola här och det betyder mycket, menar Sara Berlekom som är nöjd med det mesta i Garphyttan. Det enda hon önskar sig är något bättre bussförbindelser. Och så grovsopshämtning några gånger per år. – Det är svårt för oss som inte har bil att frakta bort trasiga möbler till exempel. Sånt får vi be våra gäster hjälpa till med! I en tvåa i ÖBO-området på Hinnersons väg bor Ingalill Persson, 72, sedan 16 år tillbaka. – Men jag har faktiskt bott i Garphyttan över 32 år, för först bodde jag på Metallvägen, säger Ingalill som har en tvåa på ungefär 65 kvadrat och två uteplatser som hon stortrivs med. – Jag är jättenöjd. Här kommer jag att stanna tills de fraktar mig till minneslunden, säger Ingalill med glimten i ögat. Vad är det bästa med Garphyttan? – Det är skogen, sjöarna och lugnet. Och så alla fina promenadvägar. Det uppskattar man särskilt då man är hundägare, säger Ingalill och tittar på sin följeslagare, Skorpan 4 år. Efter så många år i samma bostadsområde känner Ingalill många av grannarna. Några har blivit hennes goda vänner. – Det är ett väldigt trevligt område om man gillar att ha socialt umgänge. Och bra för barn att växa upp i. Jag skjutsade mina 11 Ingalill Persson blev Garphyttebo och ÖBO-hyresgäst för drygt 33 år sedan. Och hon och vovven Skorpan stortrivs än i dag i samhället på Kilsbergskanten. till stan när de ville in till stan, hellre än att vi skulle bo där inne. Många resor blev det under alla år Ingalill arbetade som undersköterska på onkologen. – På sommaren åkte jag bil, men på vintern åkte jag buss. Ingalill är nöjd med sin tvåa – men är det något hon drömmer om att skaffa? – Nej, inga prylar. Jag håller snarare på och gör mig av med saker. Men jag skulle vilja ha fler fruktträd, så det kommer jag att köpa nästa vår. Inga-Lill tipsar.