Advokaten 1
Reportage Turkiet » som har starka skyddsbestämme
lser för rättsstaten, pressfriheten och yttrandefriheten i övrigt och mötesfriheten. efter kuppförsöket 2016 suspenderade regeringen 3 000 domare och åklagare – en tredjedel av yrkeskårerna – utan några föregående utredningar eller brottmålsrättegångar. Det de har gemensamt är att de har meddelat domar i enlighet med rättsstatens principer, inom ramarna för Europakonventionen, som Turkiet har ratificerat och som är bindande för den turkiska regeringen. Enligt Abdullah Bozkurt ger sig regeringen på alla som inte instämmer i regeringens synsätt, oavsett om de är konservativa, liberala eller har en annan ideologisk bakgrund. – Erdog˘an och hans regeringskolleger insåg att det var nödvändigt att avskeda alla domare och åklagare som meddelade domar som inte behagade regeringen, för att kunna förvandla Turkiet från en parlamentarisk, sekulär demokrati i riktning mot en auktoritär, islamistisk regim. Det har inte bara handlat om korruptionsutredningar, utan även om exempelvis miljöfrågor. Abdullah Bozkurt berättar att han har sett exempel på att regeringen har suspenderat domare i exploateringsmål när de har meddelat domar som går emot regeringens förslag. De suspenderade domarnas och åklagarnas tillgångar har frusits. De har inte någon inkomst och kan inte heller realisera sin egendom för att få pengar. – Det är en del av en skrämselkampanj mot domare och åklagare från regeringens sida, säger Abdullah Bozkurt. Regeringen har också avskedat en tredjedel av Turkiets diplomatkår på grund av påstådda terroristkontakter. TURKIET OCH FOLKOMRÖSTNINGEN l Turkiet är en parlamentarisk demokrati med cirka 80 miljoner invånare. l Recep Tayyip Erdog˘an var en av grundarna till Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) 2001. l Erdog˘an var Turkiets premiärminister 2004–2014 och är landets president sedan 2014. 18 l Turkiet är medlem av Europarådet sedan 1949 och började förhandla om medlemskap i EU 2005. l Turkiet ratificerade Europakonventionen 1954. Turkiet är den stat som har fällts överlägset flest gånger i Europadomstolen: 2 889 gånger 1959–2016. l Den 15–16 juli 2016 gjordes ett misslyckat kuppförsök mot regeringen. President Erdog˘an utlyste undantagstillstånd den 20 juli. I samband med det upphävde Turkiet tills vidare delar av Europakonventionen i landet enligt konventionens artikel 15. Därefter har undantagstillståndet förlängts. l Folkomröstning om en ny författning hålls den 16 april i år. Förslaget till ny författning innebär bland annat att ett verkställande presidentämbete ersätter den nuvarande parlamentariska demokratin, att premiärministerämbetet upphör och att uppgifter och befogenheter för den myndighet som övervakar domare och åklagare ändras. Advokaten Nr 3 • 2017 ”Erdog˘an och hans regeringskolleger insåg att det var nödvändigt att avskeda alla domare och åklagare som meddelade domar som inte behagade regeringen, för att kunna förvandla Turkiet från en parlamentarisk, sekulär demokrati i riktning mot en auktoritär, islamistisk regim.” den 16 april håller Turkiet folkomröstning om att införa en ny författning. Enligt Abdullah Bozkurt är den nya konstitutionen ett sätt för president Erdog˘an att införa ett verkställande presidentämbete – vilket innebär att presidenten vill styra över den parlamentariska och den dömande makten och över makten på praktiskt taget alla nivåer. I dag är den turkiske presidentens roll enligt författningen mest symbolisk, jämfört med premiärministerns. Turkiet är en parlamentarisk demokrati som styrs av parlamentet, där regeringen måste ha förtroende. Parlamentet har makten över lagstiftningen och statsbudgeten. Men president Erdog˘an vill alltså ändra systemet från parlamentarisk demokrati till presidentstyre. Och enligt Abdullah Bozkurt saknas maktfördelning och kontrollmekanismer i förslaget till ny författning. – Det finns till exempel inte något misstroendevotum i det föreslagna systemet, och presidenten kan styra budgetprocessen. Om systemet förändras till ett verkställande presidentskap – eller imperatoriskt presidentskap som jag kallar det, för det liknar inte presidentskapet i USA eller Frankrike eller något annat lands presidentskap – är det ett led i mönstret där presidenten avlägsnar Turkiet från demokrati och värden som rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter till en konsolidering av makten i en mans hand, säger Abdullah Bozkurt. Han menar att det är mycket oroande att folkomröstningen ska hållas med förutsättningen att medierna är fullständigt tysta. Det är svårt att driva kampanj mot förslaget, eftersom frågorna inte kan väckas offentligt, det inte går att få tillgång till medierna och det är lätt att bli arresterad. – Så det är inte en fri och rättvis folkomröstning, säger Abdullah Bozkurt. Abdullah Bozkurt menar att utfallet av folkomröstningen kommer att påverka Turkiets förhållande till de europeiska organisationerna. – Om förslaget antas i folkomröstningen, avlägsnar sig Turkiet ganska långt från EU:s kriterier för mänskliga rättigheter och kommer troligen att få underkänt i medlemsförhandlingarna, säger Abdullah Bozkurt. I Europarådet är Turkiet redan fullvärdig medlem sedan 1949. Europarådets Venedigkommission gjorde den 10 mars ett kraftfullt uttalande mot de föreslagna författningsändringarna och kallade dem ”ett farligt steg bakåt för demokratin”. Venedigkommissionen varnar bland annat för att förslaget ger presidenten alltför stor personlig makt utan nödvändiga kontrollmekanismer och riskerar att leda till ett auktoritärt presidentstyre, och att det försvagar domarkårens oberoende. enligt abdullah bozkurt finns praktiskt taget inga fria medier i Turkiet i dag. Det finns inga radio eller tvstationer som inte kontrolleras av regeringen. Av de tryckta medierna finns bara två små tidningar kvar, och de når inte större delen av landet. Det finns exilmedier som försöker täcka utvecklingen i landet på distans, men det kräver resurser. – Det är viktigt att tillhandahålla en skildring som utmanar den officiella hållningen genom faktabaserad journalistik, bland annat för att skapa källor till framtida referenser. För i slutänden kommer Turkiet att återgå till det normala. Då kommer ansvar att behöva utkrävas. Då behöver man skapa dokumentation över vad som verkligen har hänt, och det är vad vi försöker göra, säger Abdullah Bozkurt. n