Advokaten 1
Vinjett är några av frågeställningarna men projek
tet är i sin linda och just nu funderar jag mycket kring projektets mer konkreta utformning. Varför är ämnet intressant, tycker du? – Lagstiftaren har gjort ingripande MÅNADENS ADVOKAT Ignacio Vita ”Migranters rättigheter urholkas alltmer i Europa” Advokat Ignacio Vita doktorerar numera vid Uppsala universitet om tolkning och tillämpning av Europakonventionen vid prövning av migrationsmål. Han menar att förändringar inom migrationsrätten har gjort det nödvändigt. Vad är det med forskningen som lockar? – Att genom kritisk teoretisk reflektion nå djupare insikter om rättens natur, funktion och praktiska tillämpning men också dess förutsättningar att forma samhällsutvecklingen. De senaste årens förändringar inom migrationsrätten har gjort den reflektionen alltmer nödvändig. Vad är det du ska doktorera om? – På ett väldigt övergripande plan handlar forskningsprojektet om att för46 stå, karakterisera och precisera vilka förpliktelser Europakonventionen och EUstadgan innebär för den nationella rättstillämparen vid prövning av migrationsmål. Vilken betydelse har de europeiska domstolarnas dynamiska tolkningsmetoder och praxis och hur påverkar dessa normer de olika stegen i den nationella prövningen av personers rätt till internationellt skydd? Vilka frågeställningar? – Hur påverkas exempelvis vår förståelse av Migrationsverkets utredningsskyldighet, bevisbördans placering och det beviskrav som ska uppställas? Hur påverkas vår tolkning av begrepp som förföljelse, tortyr eller omänsklig behandling? Hur ska Migrationsverket och domstolarna agera när det inte finns praxis från de europeiska domstolarna? Dessa ”Inom forskarvärlden är ramarna friare och det finns större utrymme att problematisera rätten, dess funktion och roll i samhällsutvecklingen.” förändringar i den migrationsrättsliga lagstiftningen och anpassat den till vad man menar är miniminivån, som alltså definieras av konventioner och EUrätten, utan att tydligt definiera miniminivån och analysera eventuella konflikter. I stället har lagstiftaren överlämnat denna uppgift till Migrationsverket och domstolarna. Konventionsrätten och EUrätten får i denna nya situation en allt större betydelse vid prövningen av migrationsmål. Samtidigt är dessa människorättsnormer, som i sin teori och praktiska tillämpning skiljer sig väsentligt från svensk juridisk metod, relativt outforskade, inte minst ur ett svenskt migrationsrättsligt perspektiv. En större kunskap om MRnormerna är därför viktigt för alla aktörer inom migrationsrätten. Men ämnet är intressant även ur ett mer principiellt perspektiv då det berör frågan om politikens manöverutrymme och individers rättsskydd, om relationen mellan politik och juridik i en tid då migranters rättigheter urholkas alltmer i Europa. Finns det likheter mellan en forskartjänst och advokatyrket? – Det finns definitivt beröringspunkter i den meningen att man sysslar med juridisk analys och argumentation men inom forskarvärlden är ramarna friare och det finns större utrymme att problematisera rätten, dess funktion och roll i samhällsutvecklingen. Att ha en fot i det akademiska och den andra i det praktiska, inom ett rättsområde som är så dynamiskt, tror jag inte är en nackdel. Hur ser det ser med din advokatverksamhet de kommande åren? – Anställningstiden som doktorand är 4 år men med undervisningsplikten, som jag verkligen ser fram emot, blir den totalt 5 år. Under denna period kommer jag vara verksam som advokat men i betydligt mindre utsträckning än tidigare och fokusera på mål av mer principiell karaktär. JP Advokaten Nr 3 • 2017