Advokaten 1
Aktuellt » gare var striderna säsongsberoende, oc
h attackerna minskade drastiskt under vintern. Under de senaste åren har de dock pågått året om. Tills för ett par år sedan angrep talibanerna också främst i östra och södra Afghanistan, men nu har konflikten spridits till fler provinser i hela landet. – Konflikten är så flytande att ett område som bedöms som säkert i dag, kanske inte är det i morgon. Så snabbt förändras situationen, konstaterade Horia Mosadiq, som också pekade på att Islamiska staten, IS, blivit allt starkare i östra Afghanistan. Det är inte heller bara talibaner och ISkrigare som gör sig skyldiga till människorättskränkningar. I många dokumenterade fall är det i stället poliser och regeringsföreträdare som har varit de skyldiga. – Totalt leder allt detta till en känsla av otrygghet och brist på tillit hos afghanerna. Ingen kan till exempel räkna med att vara trygg i sitt hem, fastslog Horia Mosadiq. de svåra striderna och återkommande attentaten, tillsammans med den ekonomiska kris som kom i spåren av västmakternas tillbakadragande, gör att totalt över 9 miljoner afghaner – nästan en tredjedel av befolkningen på omkring 30 miljoner – i dag bedöms vara i behov av humanitär hjälp. Samtidigt har hjälporganisationerna fått allt svårare att verka i landet, dels på grund av resursbrist, dels som en följd av säkerhetsläget. Det bekräftades av Svenska Afghanistankommitténs Klas Bjurström, som också medverkade vid seminariet. Svenska AfghanistankommitHoria Mosadiq. tén, SAK, driver bland annat hälso och sjukvård och skolor i några av Afghanistans provinser, och har gjort detta sedan 1980talet. Men uppdraget har blivit allt svårare att klara. Bara under 2016 tvingades SAK att stänga 49 skolor, många för att det inte längre gick att nå fram till skolorna. En annan viktig faktor var att IS vuxit sig starkt i många delar av Afghanistan. Enligt Klas Bjurström går IS, till skillnad från talibanerna, inte ens att resonera med kring behovet av skolor. Klas Bjurström pekade också på en tydligt förändrad stämning bland afghanerna. Fram till 2014 visade årliga opinionsundersökningar att en majoritet av befolkningen trots allt såg positivt på landets framtid. Men under de senaste åren har optimismen bytts mot pessimism. I The Asia Foundations undersökning 2016 svarade bara Ajmal och Bismillah, flyktingar från Afghanistan, i grekiska flyktinglägret Schisto nära Aten. knappt 30 procent att de trodde på en positiv utveckling. Säkerhetsläget, ekonomiska problem och arbetslöshet samt korruption var de vanligaste motiven till pessimism. även om majoriteten av flyktingar från Afghanistan finns kvar i hemlandet eller i grannländerna, har också Europa och Sverige nåtts av svallvågorna av situationen i Afghanistan. En liten ström kom redan under det tidiga 2000talet. Redan då var en stor andel av flyktingarna ensamkommande barn. Antalet ökade sedan, för att explodera under 2015 när läget i landet försämrades rejält. – Det olyckliga för Europas del var att detta hände samtidigt 50 Advokaten Nr 3 • 2017